Julmust.

Alltså. Jag skulle kunna gråta just nu. Av lycka. När vi var i Minneapolis för några helger sen svängde vi förbi IKEA och vad köpte jag där om inte julmust. Sparartjej som jag är har jag haft kvar dem till nu, att ha som uppladdning inför att åka hem och inför den svenska julen. Hurra! Bästasomfinns som Annie skulle ha sagt. Jag tog en paus i pluggandet och gjorde lite plättar (pankisar för er söderbor) så här på kvällskvisten. Och tittade på julkalendern. Och lyssnade på Oh helga natt. Så klart.

På onsdag kväll åker vi hemåt. Ja, vi. Det har visat sig att vi råkar vara bokade på samma flight hem, jag, Jose och Michelle K. Helt jävla fantastiskt. Jag tror inte det kan bli bättre faktiskt, helt ärligt. Båda mina favoritdanskor med mig över till Skandinavien. Det firar jag med lite mer julmust.

Helgen har varit en smula seg. Det beror på att alla varit iväg på bortamatch i Wisconsin och jag som skadad inte får följa med. Typiskt. Tur jag är bra på att tänka, så man kan hålla sig sysselsatt. Fast det har inte varit några större bekymmer egentligen. Har ju som sagt en del att göra innan SverigeNyköpingFrida.

Multitasking på hög nivå. Baahh.

Finals week; överbelastat system, typ del 2

Okej. Så det finns nåt som heter finals och finals week. Slutprov skulle man kunna säga. Man avslutar kursen med prov som i många fall är på hela kursen. Det är det vi är mitt uppe i nu. Helt ärligt så har jag aldrig pluggat så här mycket i hela mitt liv. Psykologi och Bio-antropologi (gah) i morgon, några små uppgifter på det och sen ska det hinnas med fyra prov nästa vecka innan planet lyfter mot Europa på onsdag. Tillåt mig att svära men fy fan. Jag är helt slut. Hjärnan är överhettad och det får inte plats ett enda ord till. Osteodontokeratic.. Nej. Fullt.

Nu får det vara nog. Nu tittar jag på julkalendern istället.

Överhettning.

Min hjärna är överhettad. 11 timmars plugg igår och för många idag igen. Måste. Sova.

Första advent.

Idag är det första advent, redan. Jag har firat genom att titta på första avsnittet av julkalendern med en dags försening. Mysigt. Jag tror inte de riktigt har advent här, bara en känsla. Dumt eftersom advent kanske kan vara det mysigaste som finns, den där nedräkningen inför julen som nästan gör hela grejen. Det är väntan på julen som är det bästa. Just nu väntar jag ganska mycket på den om man säger så.

Det är 10 dagar till jag landar i Sverige på Lucia. 10 bara, det är ju ingenting. En vecka och lite till. Och, vi har upptäckt jag och Jose att vi flyger hem tillsammans. Kan det bli bättre. I Amsterdam åker hon hem mot Danmark och jag till älskade älskade Sverige. Jag tror inte jag riktigt inser själv hur mycket jag saknar det. Det är det där med att kapa av lite av känslorna för att spara på hjärtat.

Annars är det väldigt väldigt mycket att göra i skolan så här de sista veckorna med finals week coming up och massa uppgifter som ska vara inlämnade innan. Gaaah. Jag ska aldrig klaga när jag kommer hem till Sverige och ska plugga (så säger man ju bara). Nej gud nu får jag sluta skjuta upp det här. Det är ju intressant hur man när man verkligen måste göra nåt (plugga) kommer på vad som helst att göra istället, saker man inte gör i första taget annars direkt. Städa och tvätta för att nämna två exempel.