En tyst på tre

Idag efter träningen hoppade jag på tåget till Uppsala för att träffa mamma, pappa och bror. Väldigt mysigt, eller som det skulle ha stått i ÖA, my sigt. Först var vi ett tag hemma hos bror och fixade ihop lite saker dom hade köpt på IKEA, tex gardiner och smålådor. Pappa strejkade eftersom han tyckte att IKEA är ett straff, så han pillade med Oscars dator istället. Själv skruvade jag i en låda, ifall nån undrade. Jag kan hålla med om att IKEA är ett straff, Madde vet också. Man hittar ingenting, det är folk överallt, plus att man blir otroligt ful på bilder som tas medans man är där och shoppar. Återigen, Madde vet.

Efter middagen skjutsade mami och papi hem mig till hotellet i deras hyrbil, värsta BMW:n. Jag börjar bli orolig för att papi har blivit en stekare, förra helgen hade han nämligen hyrt en annan BMW som han stekte runt i. Oroväckande.

-:-:-

Ibland tänker jag att allt borde vara som förut, Vallaförut. Det hade varit nåt, på ett sätt. Men eftersom det aldrig blir som förut med nånting kan man lika gärna ha det mesta annorlunda, och då kan man lika gärna bli mörkhårig. Eller klippa av sig dreadsen.

Ett litet hjärta

Jag tycker det är rätt komiskt, så här i efterhand, att jag första gången nån skrev ett "<3" till mig trodde det var en glasstrut.

Build me up, Buttercup

Modo vann idag, vilket jag tyckte var bra. Carol tyckte att det var jätte bra, verklig en. Dock var det en pissmatch utan dess like tills ungefär en halv period återstod av matchen. Sen hände det grejer, så klart när vi redan givit upp, så vi fick se vinstmålet nere i SB-hallen.

Idag var jag och emmanordin på lunch-/fikadate. Väldigt viktigt, det var nämligen alldeles för längesen man såg till henne. Vi pratade om det mesta, och jag avslöjade även några hemliga hemligheter för henne. Det var också viktigt.

Jojan och de andra 91:orna håller som bäst på att skriva tal till NP i Svenska B, och jag kan bara säga att haha vad bra jag gjorde det som aldrig ens behövde hålla det där talet. Fråga inte exakt hur det gick till, men det var bra gjort. Dessutom fick jag hoppa över nästan hela momentet 1900-talslitteratur. Hoho. Vad att säga? Nästan värd en applåd.

Hela världen är så underbar Jojan!

Imorse kom jag hem till Ö-vik, Kempis och huset igen. Har saknat otroligt mycket. Så klart min sambo Mandy Lane också. Mycket. Och Jojan, fast hon är inte här, hon är hemma i kära älskade Luleå. Saknar det också. Direkt vi träffas ska vi dansa, och skratta. Det var alldeles för länge sen, men det kommer snart igen. Jag känner att jag har lite dålig svenska nu faktiskt, det kan bero på många saker, men största anledningen är nog att jag är trött. Apropå det har det svenska språket många brister, som Joss alltid brukade säga förut. Det har jag kommit på, "Jeg er glad i deg".

Sanna har köpt en ny telefon säger hon, en rosa. Jojan skriver blogg och Beggan hälsar genom Maddes telefon, som inte är rosa. Boston ringer till Sverige, jag har ätit fast är hungrig. Fiskpinnar finns i frysen och jag är sugen, på sex stycken. Stycke. n.

Vilken underbar dag

Nu är jag och Beggis på Arlanda Hotellby, ovanligt att vara här, parantes.

Många roliga saker har hänt på sistone, tex två sekunder sen:

-Vad skulle du göra om det var nån dummer som inte betalade tv-licensen?
- Jag skulle sätta på hans öga!

Beggan hånskrattade åt Tusse som gjorde nåt kanske halvdumt, men när hon gjorde det kollade hon bak och gick rakt in i hissdörren som höll på att stängas! HAHA

En man joggade när vi hade uppvärmning, sjukt kul. Sen på långsidan på löparbanan gjorde han en spurt! SJUKT KUL. Beggis vet.

-:-:-

Turneringen vann vi efter 1-0 mot Finland tidigare idag efter ett superskott av Gunsan. King

22a oktober

Ledig eftermiddag innebär att jag vill sova. Jag vet inte vad det är, men direkt man är här är det som att man är trött och hungrig hela tiden.

Igår pratade jag med Sötmarialindh och Sötbea i telefonen och då kände jag att jag saknar Ö-vik. Huset, mina kläder, Kempis, Jojan!

Idag kom Mille ut ur garderoben för mig, Udén och Valle. Det var ett stort ögonblick, jag är mycket stolt över henne.

Pust.

We are the people

När man är borta glömmer man ibland bort att saker händer där hemma också, tiden står faktiskt inte stilla bara för att man inte är där. Angående hemmasaker så hoppas jag att Madde håller ställningarna i huset, och angående mangon så kan hon nog börja kasta bort den snart. Brallan ska tydligen sova över, och jag hade själv bokat date med marialindh, men eftersom jag nu blev kvar här till iaf torsdag får det tas vid ett senare tillfälle. Förlåt.


Idag har vi bytt hotell och hall, till Scandic Alvik/Stora Mossen, vilket är rätt kul eftersom det var här vi var på Stålbucklan 2006. KalixAmanda snodde sprit, vi spelade fotboll mot AIK, Brallan och jag gjorde snyggaste målet, jag pratade med Sanna i telefonen till alldeles för sent så Paj fick hjärnblödning på mig, osv. Gud, det inte bara känns utan ÄR evigheter sen.

Många stjärnor syns på denna bild: Paj, Joyce, Anja och Brallan, för att nämna några. Bilden är nog rolig för att den ska kompensera upp hur fruktansvärt ful den faktiskt är, herre, tur man ser lite proffsigare ut nu för tiden (förhoppningsvis.). Märk väl flaggan i bakgrunden, haha.

Cap Joyce tar emot andrapriset och ser precis så missnöjd ut som en kapten ska göra när man just förlorat en final. Bra där Jojan (det måste sitta i tröjan...).

Scandic Star Sollentuna

Nu är det så här att det känns lite olämpligt att göra ett inlägg enbart tillägnat tidigare nämnda. Jag lämnar det åt någon annan.

Imorgon kommer förhoppningsvis emmanordin ner hit till Stockholm. Hoppas hon är frisk. Hon ska dessutom få lite Sverigekläder av mig här.

Intetsägande.

Osannolikt.

Idag har tre sjuka saker hänt.

1. Jag var inne på fejan och tyckte efter att jag kollat på lite bilder att jag nog borde byta profilbild, så jag tog en fin en på mig och Annie. Ca 45. min senare ringer Annie på min telefon när jag är uppe i köket och lagar mat och berättar att hon gjort samma sak, OCH valt samma bild! Helt utan att hon sett min innan, helt sinnes!



2. Någon (kanske Carol, vet ej) skulle lyfta Carols skridskor (alltså antagligen mest troligt Carol själv...) varpå skridskon ligger kvar medans plösen följer med, vad jag nu förutsätter var, Carols hand. Plösen hade ruttnat loss från skridskon! Hahahahahhahahahahahahhahaha. Usch!

3. Jag loggar in på msn (inte vanligt) och inte långt efteråt loggar Jojan också in! Helt otroligt, vi kunde inte komma på senast vi pratade på msn, kanske var det förr i tiden som i förrförr i tiden. Jojan kläckte även ett blivande klassiskt citat, Emma Nordins bröst. Nostalgi.

Hemvägen

Åååh jag är så trött, jag förstår inte vars all energi tar vägen. Just nu är vi i bussen på väg hem från Leksand och vi har passerat Sundsvall för ett tag sen, sjukt segt och jag blir galet less och galet åksjuk. Tur dock att vi inte har Tage, isf hade jag nog redan spytt.

Sex pinnar i helgen är bra med tanke på hur mycket vi underpresterade. Leksand är mysigt, skulle vilja se hur det ser ut där på sommaren. Det finns många fina gamla trähus, såna som jag gillar. Viktigt.

Men fortf, åååh vad detta är sjukt segt. Och imorrn är det en ny vecka, igen.

Leksand

Idag är vi i Leksand, Moskogen för att vara exakt. Eftersom jag bor med emmanordin men hon är och sin mormor, så umgås jag med Linkan i hennes stuga. Markebyarna är här också eftersom dom gillar att vara på Linkans rum när vi är i Leksand, tydligen. Matchen idag slutade 4-2, skönt ändå, dock rätt avslagen match. Men iofs hellre det än nåt jobbigt slagsmål
.

Damjun har varit i Skell och spelat mot Clemens, och jag får lite info från dem och det är oroväckande. Jag säger bara, vad gör barnen? Tur att Joyce styr upp, henne kan man lita på.

Säkert!

Det är så logiskt alla fattar utom du... Att stå på samma scen som Annika Norlin. Vilken scen spelar egentligen ingen roll, inte sammanhanget heller.

Jojan har gjort en lista med hennes lugna favvolåtar, mycket bra. 5 av 5 "F".

Linkan, Tusse och Tina hade bakat bullar innan träningen, dock lite för hög temperatur för jästen. 3 av 5 "F", fin tanke.

SPIC3

Idag följde jag IC:arna till Arkenbibblo på en utställning med dikter och foton. Av någon anledning får jag allt som oftast en liten ångestkänsla av överdrivet pretentiösa människor som försöker uttrycka sin egen ångest eller tankar, men uppskattar och beundrar dem samtidigt. Fast det får inte gå överstyr. Jag funderar om jag ska fixa en egen utställning, tror den skulle göra succé. För övrigt tycker jag om IC:arna och som jag skrev så saknar jag er ibland tom när jag är med er. Det säger en hel del.

-:-:-

Den påminde, sa mycket, stack i näsan, i hjärtat. Ibland tittar jag upp, men det ser inte ut likadant som förut. Vita väggar istället för mörka. Ingen ljuslykta som gick sönder av blåsten en gång. Mjölksyran hittar nästan alltid till vaderna först och smyger sig sen upp genom benen, bålen, ut i fingerspetsarna och fyller till slut hela hjärnan tills alla tankarna försvinner.

Att fortsätta.

Just nu gör jag inte så mycket mer än att träna, sova och äta. Dock är jag inte så missnöjd med det, än så länge. Men det kan nog bli lite träligt i längden, och klart, man hade ju inte klagat om man fått lite pengar för det heller. Skolan är som den är, jag tycker alla lektioner hela tiden blir inställda pga massa olika onödiga saker, tex orienteringsdag för alla 3:or. Tur för mig att jag är 3,5:a, jag har redan gjort bort alla mina friluftsdagar. Det går lite olika rykten om orienteringen förresten och det värsta tror jag är det som säger att många av hockeyspelarna kom i mål efter konståkarna. Shit. Det kommer även från säkra källor.

Idag blev Tina brunögd och Madde tog köris, jättegrattis!

Modohuset

Igår vann jag och Madde pussleken mot Emma, yes! Viktig seger. Maria Lindh kan intyga.

Pappa har fixat internet till datorn, så nu kan jag göra allt som man brukar igen, alltså inte vara inne på fejan. Joyce är och hälsar på i Modohuset och klockan är tio och all tid liksom bara försvinner och ibland funderar jag varför man gör allt egentligen. Hmm, svårt. Fast idag har jag inte gjort nånting iofs, och det känns ju tom ännu mindre givande. Dock gillar jag Risifrutti manna med skogsbär.

Onda barn

Joyce blogg har dött, det känns otroligt sorgligt. Dock hoppas jag att den återuppstår, som Jesus. Det vore fantastiskt.

Nyss har jag, Jolof, Annie och Tusse varit på Skyttis och sprungit intervaller. Eftersom det var dödskallt på morgonen tog jag på mig mina bilskraparvantar, men sen var jag tvungen att ta av mig dem eftersom det blev varmt. När jag hade sprungit klart var mina vantar spårlöst försvunna! Jag var helt säker, som man kan förstå, att det var barnen som stått där innan som gjort bus med mina vantar och tex slängt dem i soporna, så jag letade i alla sopisar. Sen letade jag i omklädningsrummen, tittade på taket OCH tom frågade Putte om han hade sett dem, då kan man förstå hur illa det var. Sen när jag gav upp och for till Joyce hade Jolof tagit med dom hit eftersom hon trodde det var hennes. Vilken fantastisk tur. Annars inget. Joyce föräldrar är på väg ner och jag försöker få en motorvärmarsladd medskickad, för nu är det som sagt istid varje morgon.