Nyårstradition

Kvällens tema är Coyce, det har Coyce (Joyce) själv bestämt, fast ingen verkar eg ha nåt emot det, inte heller jag. Vi har hos Anja med folk och håller på baka pizza men jag kan eg inte säga vi för jag är inte så aktiv faktiskt, jag leker Dj Kääj ikväll.

Kaj hade gjort några väldigt satsiga inlägg med bilder från året som jag blev väldigt inspirerad av, men tyvärr får det inlägget bli av imorrn eftersom allt fint är på datorn hemma. Jag känner mig lite smått misslyckad eftersom mitt nyårsinlägg med årets fräscha händelser inte blivt av, men som sagt det kommer (intalar mest mig själv).

Gott nytt år, hur som helst!

Back in the days

Dagen efter julafton, alltså juldagen, spenderade jag i Skellefteå, en av mina hemstäder, iaf en gammal, för när jag kommer dit känns det faktiskt fortfarande nästan som hemma. Gud vilken dålig mening. Det mesta var som vanligt bortsett från några små detaljer, och det var ofantligt skönt att träffa alla igen. Alla var sig lika och Sanna hade de hårigaste ben jag nånsin sett henne eller nån annan tjej nånsin ha! Rätt stort ändå tycker jag att få bevittna. Kaj kom till Dahlbergs och allt var precis som vanligt förutom att hon hade en enorm dunjacka. Vi hann tom med att göra några snygga saker också (blir inte mycket sånt i Ö-vik), tex som att nästan missa bussen och springa genom stan.

Kalaskul och jag längtar efter er redan! Kan knappt vänta tills årsbästalistan kommer.

Äkta allt
---

Julafton passerade relativt snabbt men inte för det obemärkt. Här hade jag först tänkt skriva nåt om att julen inte är som när man var liten, men det kändes oerhört klichéartat. Sen hade jag istället för det tänkt skriva nåt om att julen trots allt är blablabla men det kändes också värdelöst så istället nöjer jag mig med att kort och gott skriva: jul är kul.

Nu ska jag fara och träna på Hälsans och låtsas att jag gör precis det jag ska och att jag går på Gymnasiebyn.

Oh, vackra Norrbotten

Igår kom jag hem till Lule och idag har jag och pappa hängt upp karatelampor på framsidan. Det blev väldigt snyggt. Jag märkte snabbt att mina föräldrar (läs mamma) tagit min brors önskan om en ordentlig jul på fullaste allvar; i köket bor nu inte mindre än 6000 tomtar. Det är sant, det är i klass med porslinskatterna i Husum. Det gör inte så mycket, för det är ju rätt mysigt ändå. Jag och bror ska nu styra lite pepparkakor och antagligen kör vi på lite alternativa pepparkaksformer i vår lite alternativa familj, tro inte att det blir några Svenssonpepparkakor. Det är också mysigt.

Joyce är också hemma i Lule och fantastiskt nog var hennes observationer på stan att folk i Lule i allmänhet är snyggare än i Ö-vik, vilket jag tyckte var lite roligt eftersom det första jag såg på stan var Lules oändligt stora fjortisarmé. Herregud så hemskt, jag förstår verkligen inte.

Igår var Malin här och berättade om sitt vuxna körkort och sitt nya vuxna jobb på Max, moget3000. Jag känner att jag ligger i alltför mycket lä på den fronten jämfört med henne, men sen känner jag också att jag inte orkar göra något åt det. Hur som helst pratade vi om alla människor här hemma, vilka som blivit dryga, vilka som blivit knarkare och vilka som blivit gravida. Mycket intressant, Gossip Girl 2 nästan. Vi kom fram till att vi inte är avis på några av de vi pratade om och att det bara kan vara vi och en väldigt liten skara människor bortsett från oss som är likadana som förut och fortfarande normala. Heja oss!

---

Idag fyller Kaj 22 år och det är mysmiddag i Bersan men vissa är hängiga och tvingades stanna hemma. Jättegrattis hur som helst Kaj! Vi ses på juldagen istället, tagg, tagg, tagg...!

Winter in the Hamptons

Nu smälter det och knappt finns nån snö kvar, men is i massor. Bakom Kempis är det curlingbana och jag vill inte ens tänka tanken att gå till skolan nerför Vallabacken. Livsfarligt var ordet.

Annat var det när man var liten, då gick snödrivorna halvvägs till grantopparna och inte kan jag minnas att snön var lika skitig och äcklig då som nu, men kanske minns man det man vill minnas. Ett av årets självklara måsten på den tiden var iaf att åka i isrutschkanan (läs isruschelkarnan) i Stadsparken. Viktigt. Undrar vad det blir för djur i år tänker jag. Det skulle vara extremt roligt med en hare, men eftersom kommunens hemsida berättar att iskanan föreställde just detta djur 1999, lär det ju bli ett annat djur i år; för förhoppningsvis finns det fler arter i de svenska skogarna än att man ska behöva ha återkommande iskanemotiv vart 9:e-10:e år. Fast vem vet, kanske att klimatförändringarna utplånat alla arter förutom typ älg, ren och just hare.

För den som inte riktigt förstår hur denna iskana föreställande djur ser ut (för oja, jag vet allt minst en som inte riktigt hänger med...), kan detta vara till hjälp:

Julrus

Tillbaka i Ö-vik efter en vecka i Stockholm/Finland. Rätt skönt faktiskt, särskilt eftersom den hela sista dagen bara var onödigt tidsfördriv på Arlanda på grund av Ö-viks litenhet och SAS icketflygande (på grund av Ö-viks litenhet...).

Ikväll är det julbord med laget, styrt av Annie, Grahm och Linkan. Bra gjort. Hoppas jag får ännu mer julstämning nu, vår (läs Udén och Pajs) omfattande och vackra julpyntning i Vallaköket och hallen ger bra sinnesstämning och får mig att räkna ner inför att fara hem och julmysa. Tror årets jul blir lite extra mysig med tanke på att man inte varit hemma sådär överdrivet mycket jämfört med förut. Jaja.
---
Höhö, låt som jag tror inte riktigt avskräcker så mycket som IQ-reklamen kanske vill, iaf inte utan bilderna. Trummornas fill-ins är så grymt taggande!

Lill Lindfors - Rus

Hej, tjo och klackarna i taket
nu visar vi helt naket hur modiga vi är
Inga ord kan bli för stora,
vad har jag att förlora
Så är det med det!

"Vad är det där för smörja, hon hade ju antagligen bara glasögon"

Mirre tycker jag ska skriva om Lucia, "en kvinna vars namn vi inte vet men ursprungligen från Italien". Sen ska jag "diskutera om hon verkligen var blond eller om hon var brunett, ELLER om hon kunde sjunga, för det är det få som kan. Eller om hon var så vacker som alla sa. Och vem vet om hon verkligen hade ljus i håret, det kanske var nån som tuttade eld på'na?". Precis. Som vem som helst fattar finns det många frågetecken ang Lucia.

Wiki säger:

Lucia (latin, ’den lysande’, ’ljusbärerskan’), född cirka 283 i Syrakusa, Sicilien, död 304 i Syrakusa, var jungfru, och blev sedermera martyr och helgon med festdag 13 december.

Den unga kristna jungfrun Lucia led martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon dessutom en palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen.

Idag när det faktiskt är Lucia tycker vi det är lite tråkigt att vara i Finland och inte kunna ta del av något Luciatåg, särskilt eftersom Lucia nästan är mysigare än självaste julafton eftersom det är mindre krav ställda på hur dagen ska vara. Lucia får en självklart att genast associera till Sankta Luciorna i Centralskolan, helt klart en modern klassiker. Jag och Paj försökte leta fram klippet på YouTube här för nån vecka sen, men vi hittade till enorm besvikelse bara ett kort klipp där det bästa dessutom var bortredigerat. SKANDAL.

---

I natt drömde jag att jag köpte Rasmus och Joyce köpte Rasmus kompis, men sen köpte vi ett litet näbbdjur av nåt slag också, och alla tillsammans hade vi i en påse. Sen blev det jobbigt vars vi skulle ha dom eftersom buren var (är) hemma i Lule så vi la ner dem i en tom glasslåda i frysen, men det var inte så smart kom vi på för när vi tog ut dem var de nästan ihjälfrusna, plus att näbbdjuret hade förvandlats till en liten krokodil och Rasmus kompis hade krupit in i dess mun för att värma sig, sen vidare ner i magen. Vi var tvungna att vända krokodilen uppochned och skaka den för att Rasmus kompis skulle trilla ut, men då var det tyvärr redan för sent. Rasmus var dock trygg, för han gömde sig i en kakform.

Grattis mina gummor!

Idag fyller världens bästa twins Milla och Cilla 17 år!

Grattis från Finland tjejor!

Nobeldagen

Varm choklad, te och kaffe i all ära, men den bästa kvällsfikadrickan måste ju ändå vara nyponsoppa. Herregud så gott det är. Eller, inte eg överöverdrivet gott, mer mysigt. Man tänker på när man var liten och var på utflykt med dagis på isen eller på Niporna. Mmmys... Här på Scandic har de nämligen nyponsoppa, därav...det.

Lista på bästa frukt-/bärflytandegrejset med alldeles för mycket socker i:

1. blåbärssoppa
2. hallonkräm
3. nyponsoppa

Imorgon bär det av till Finland, frukost klockan nio så det får gillas som sovmorgon. Skönt. Jag och min roomie Mirre kommer mest troligt få en lång natt med bra sömn, med tanke på hur trötta vi är blir det mest troligt en tidig kväll. I natt gick det faktiskt väldigt bra att sova (förutom att vi hade glömt slå igång elementet på snålhotellet vilket ledde till hurv och åter hurv) för Mirre verkar inte alls vilja snarka nu för tiden! Haha. Jag har inget emot det alls.

Idag har vi tränat lite och blabla, men dagens höjdpunkt var ändå när jag och Mirrefirre lånade Scandiccyklar och körde ner till Coop på centrum här, hur värt som helst säger jag!

---

Grattis på namnsdagen Mallan!

Upplands Väsby

Tråkig info/uppdatering: Igår anlände vi hit till Upplands Väsby efter två hektiska testdagar. Jag är faktiskt rätt nöjd med tanke på sjukdom och allmän nedstämdhet. Skönt att ha gjort bort det iaf, skönt, skönt, skönt. Vi har hunnit ha två ispass och har ett till ikväll, sen inget imorrn utan bara resdag.

Jag håller så smått på att planera vad man ska göra på nyårsafton. En sak är iaf spikad på förmiddagen: KLIPPTID! Det behövs. Jag funderar om jag ska våga göra nåt nytt eller om det blir fegt igen. Jag är lite sugen på den där frillan på hon i kassan på Coop som sägs vara en mupp, men jag vet inte riktigt hur det skulle se ut på mig. Jag själv kanske skulle komma att se ut som en mupp...? Hur som helst betyder det att nyårsafton mest troligt kommer att tillbringas hemma i Luleå (vägrar svika min frisör Ingela för Evas eller vad det nu heter i Ö-vik, heja Ingela!)

En sak har hänt som jag nästan lovat aldrig skulle hända, jag har nämligen börjat se Prison Break... Malin brukade alltid prata om det förut och det var ett allmänt tjat om den där Michael hit och dit. Men, sen visade det sig att Hadja laddat ner första säsongen, så vi såg piloten nu i helgen och det var ju råspännande! Herregud jag kan knappt hålla mig tills jag får veta vad som händer härnäst. Shit. (Tyvärr visade det ju sig att en viss Hadja har sett fler än ett avsnitt nu medans jag hunnit vara borta! Vilket svek! Detta går absolut inte att jämföra med (icke)raderandet av en viss bild...!!! Hahahaha(a))

Bara för att reta Joss

Idag ringde Joss till mig, askul för hon ringde nämligen fel! Haha, världens mest förvirrade samtal, ungefär så här lät det:
Jag
Joss

-Hej!
-Hej, vars bor Malin?
Tystnad...
-Va?
Tystnad...
-Helena?
-Helena...?
Tystnad...
-AHAHAHAHA!

Vardagsincidenter.

Annars inget speciellt. Fast nu ljög jag visst för jag och Milla var på curling-EM idag och såg när de kastade stenar på en is. Asgrymt. Joyce skulle egentligen med, men hon bangade, vet inte varför, antagligen för att hon har så grymt tjockt hår. Min favvo i Lag Anette Norberg är lätt, för övrigt, Anna Svärd. Hon kastade lätt bäst, hårdast och snabbast.

Charlesbay

Den senaste veckan har varit mysig, mysig, mysig. Julfint på skolan, julfint på Valla och tom julfint i min garderob. Gårdagen ägnades nämligen till stor del åt att tvätta och sortera hela min garderob eftersom jag insåg att jag hade två par sockar och ett par trosor att ta med mig till Finland.

Just nu ligger jag och tittar på bilder från Karlsvik, min uppväxtby (konstruerat ord). Fantastiskt vad allt ser annorlunda ut jämfört med när vi bodde där. Då fanns det höga tallar överallt, nu ser det ut som ett förbannat kalhygge pga alla jäkla muppar som tror de köpt en villa på Notviken, sabbar allt och flyttar efter tre år. Tillbaka med lite själ, lite kulturmänniskor. Eller vad säger du Joss?

Into the Wild

Jag var tvungen att skynda klart med mitt förra inlägg för jag kom på något annat.

Igår var vi och såg en film med klassen på Folkan här i Ö-vik, Into the Wild, baserad på Christopher McCandless livsöde.


Det är skillnad på filmer och filmer. Jag vet inte om den medans jag såg den påverkade mig så mycket som jag nu en kväll senare kommit på att den måste ha gjort. Att släppa allt, lämna allt. Leva av det som naturen erbjuder dig, att inte vara beroende av samhällets alla tekniska prylar eller pengar, att klippa sitt social security card och leva tillsammans med björnarna i Alaska. En så stark vilja, och ett så tragiskt men vackert slut.

Att han skulle ha dött leendes är säkert en av filmproducenter konstruerad sanning, men något måste han iaf ha kommit till insikt med under sina fyra månader i vildmarkens tysnad.

Happiness is only real when shared

Plus för musiken, minus för speltiden på två och en halv timme.

3,5-4 av 5 "F" (beroende av sinnesstämning)

Eddie Vedder - Hard Sun

Julkladdkaka

Jag har en bred rygg, helt klart. Det betyder att min idag inhandlade bh skaver alldeles sådär irriterande lagom att man inte vill ha den på sig. Smart som man är köper man en med knäppningsgrej där framme, så det är fullständigt omöjligt att he dit en förlängare. Smart tjej.

I fredags bakade jag och Milla ett assnyggt pepparkakshus. Jag måste säga att jag blev extremt stolt över resultatet, särskilt granen. Kan lova att jag längtar till att käka upp det där taket, aaah. Dock brukar de hinna samla på sig en hel del damm innan man äter upp dem. Hmm, kanske funkar att dammtorka? Hehe. Det enda negativa var att jag brände mig på långfingret, men jag har varit väldigt duktig som ännu inte pickat sönder blåsan än, förstå vilken enastående bedrift det faktiskt är. Vid det här laget hade jag lika gärna kunnat redan stuckit hål i den, tagit på hockeyhandskar på det, fått en infektion och varit tvungen att amputera fingret.

Rasmus

Nu kan jag stryka två saker till från min to do list. Äntligen har jag redovisat svenskan och äntligen har jag gjort ett av samhällsproven. Tyvärr pluggade jag knappt nåt och tyvärr förberedde jag mig inget alls inför redovisningen och tyvärr innebär det att jag troligen aldrig kommer lära mig att plugga ordentligt eller förbereda mig eftersom både provet och redovisningen kändes bra. Glida på bananskal.

Igår var jag och Milla på City Sol (?) och solade. Jag blev inte så brun, Milla så klart blev brun som en jäkla pepparkaka. Ibland verkar jag ha ärvt de bästa sakerna från mina föräldrar: ytliga blodkärl, otjockt hår (jag vet att Joyce skulle säga tunnt, men jag föredrar otjockt) och knallvit vinterton på huden. Ytligt eller ej, hur som helst är det skönt att sola ibland faktiskt. Man lurar sig själv att man är pigg och fräsch, iaf för ett tag.

---