Kom igen Lena

Det sticker när jag bläddrar åt fel, hjärtat med de sockrade skära kanterna säger så mycket. Jag råkar tänka att det känns som att det var så länge sen det sist var bra, att jag nästan glömmer bort att det varit så stort. Men det är nonsens och idioti, för nåt stort var det, är det. Fantastiskt, oja, bortkommet likaså. Jag ångrar mig och skäms över min tanke innan den ens är färdigtänkt.

Idag fick jag veta att 08.10 (åtta!...?) imorgon ska jag sätta mig ned för att skriva en uppsats till NP i svenska B. Provtid: 5 h. "På något sätt tror jag att jag förtjänat det, jag har trots allt varit ganska skolslö i år", för att citera ett sms av Johanna Fällman (23:37, 2009-03-31). Korrekta källhänvisningar, brevform, essä och talmanus. Om någon minns "talpar" kan denna någon gissa sig till hur jag i min hjärna försökte uttala och alls förstå ordet "talmanus".

-:-:-

Du förtjänar det bästa, någon som utan villkor kan älska så gränslöst som du gör. Någon att bo med, att köpa bröd tillsammans med och någon som sköljer ner dina plockade strån i handfatet eftersom du, enligt denna någon, verkar vara inkapabel att göra det själv.

Same shit, different name

Jag, Brallan och Joyce var på äventyr igår, eller vi försökte i alla fall. Det började med att vi satt på Joker (och inte var riktigt mätta...), tittade ut genom fönstret och hade genuint jävla skittråkigt. Joyce berättade att hennes mamma brukade säga att man ska vara glad för att man kan ha tråkigt till henne när hon var liten, men det hjälpte oss föga i vår Vallatristess. Istället för att sitta och glo bestämde vi oss för att åka buss till Lidl, vilket är en hållplats bort, men innan vi gjorde det kastade vi lite snöbollar på lite grannars fönster och självklart kastade Brallan på några okända fönster = dumt.

Lidl var lika tråkigt som det lät, så efter det tog vi The Grand Tour of Industriområdet och besökte även Kvantum, Willy's och Coop. Joyce köpte två glödlampor. Sen skaffade vi några filmer, tittade på Secret Window (inget för Brallan för hon gick hem och sov efter cirka två och en halv minut av Johnny Depp) och snackade lite skit varpå jag somnade på hennes soffa och inte märkte det förrns 04.48 då jag vaknade och bestämde mig för att ligga kvar och därmed skrämma Johanna på morgonen. Mohaha...

Det vi kunde dra lärdom av kvällen var att det är roligt när Brallan halkar.

-:-:-

Apropå snygga bilder: Eftersom Joyce är ett stort fan av Tomas Ledin klädde hon ut sig till honom när vi var och provade kläder hemma. Hennes vita chinos skrek "Sommarnatt", men vid ett senare tillfälle kom jag på att det ju var Gyllene Tider som gjorde den. En liten parantes.

Fly away

Det måste vara 100+1 år sen jag senast skrev två inlägg samma dag men...

...Zanzibar, ja tack!

Man vill ju inte verka tjatig

Nu har jag kommit hem igen, hem till hem2, dvs Ö-vik.

Igår när jag gick en promenad luktade det som förut innan snön kom och allt kändes precis som vanligt och precis som det brukar när man är i Ö-vik. Lukten i sig är inget att hurra för men den luktar fint på nåt sätt för det finns så mycket annat i den än bara basturökt skinka och kalaspuffar. Det var lite synd att det råkade komma mer snö igen men det är ju snart april iofs så det är ju inte så konstigt, snukarna gör väl sitt, men själv sitter jag kvar och funderar vars mars tog vägen.

Ibland går saker så fort att man inte ens hinner reflektera över vad som hände och tiden är väl en typisk sån sak som tenderar att just bara försvinna för en och snart är det fysikprov igen. Jag och Joyce var och handlade på Coop igår och vi kom fram till att vi nog borde göra en tecknad serie om våra liv, kanske man då skulle komma ihåg lite bättre vad man faktiskt gjorde med all tid. Som Rocky, fast en är Joyce och en Coyce. Eftersom Joyce ville vara Coyce blir det nog jag som är Joyce.

Att det är som det är, att den blev stor och man vill ibland skrika men Katla lägger sig i vägen och tomheten finns där tillsammans med FV, cykelvägen och allt det andra. Man får lita på orden men svårt när kroppen vill annat, plus att det är vår och människorna blir vackra igen.

"Sweet home Albima"

I förrgår kom jag hem till Luleå, skönt. Sen dess har jag:

• gått på stan och träffat ingen
• varit hos mormor och morfar
• sovit på mormor och morfars kökssoffa
• sovit hemma
• varit med Castro
• tittat på tv
• promenerat och steekt på isen

Alltså skulle man kunna sammanfatta: jag inte har gjort nånting alls.

Eftersom det är ganska tråkigt att berätta oerhört detaljerat vad man gjort osv i bloggen kan jag istället effa lite.

• SM-semi i Sandviken: 1 av 5 "F"
• Kidnappning: 5 av 5 "F"
• Ben and Jerry's: 5 av 5 "F"
• Bronsmatch på söndagen: 4 av 5 "F"
• Bussresa med laget: 4 av 5 "F"
• Bussresa hem i 6 timmar: 2 av 5 "F"
• SM-bankett: 3 av 5 "F"
• Potatisgratängskub på SM-bankett: 1 av 5 "F"
• Toalettbesök på SM-bankett: 5 av 5 "F"

---

Sedan jag och Joyce skapat vår heta Westlifeklubb har vi fått in ett antal ansökningar om medlemskap. I vissa av dem tror jag mig kunna ana yttepyttelite fjäskande... Eftersom Joyce kommer till Luleå ikväll tror jag vi måste hålla ett möte ang vår ställning i ämnet fjäskande i syfte att erhålla medlemskap. Mest troligt tror jag vi kommer komma fram till att det inte är något negativt...

Lika trendigt som hattnytt

Jag och Joyce har startat en Westlifeklubb här på Valla. Den är asgrymmast. Jag tyckte att jag skulle få vara ordförande, med tanke på min bakgrund som Westlifefantast, så nu är jag det. Joyce är allt-i-allo (bla håller hon koll på trenderna). I egenskap av att vara allt-i-allo utnämner Joyce Flying without wings som dagens låt. Därför spelas den på mötet (två gånger mer än alla andra låtar.).

Det går bra att ansöka om medlemsskap, MEN, medlemsskap kan icket garanteras. Westlifeklubben har tre viktiga ledord:

• Passion
• Inlevelse
• Systerskap

Min favvo är Queen of my heart, medan Joyce föredrar My love. Fast Fool again är också bra, och Unbreakable.

Westlifefans som gillar gruppen med bara fyra medlemmar är inte välkomna, endast gamla Westlife är okej.

Hur man gör

Jag saknar allt och varenda millimeter, kvadratmillimeter och kubikmillimeter. Allt påminner, till och med en cykelväg. Då var den inte så hal, imorse var den hal. Det var kallare, utan vantar i hög fart. För mycket vikt på två däck, duns uppför en trottoarkant och in i värmen. Jag kan inte hjälpa att tänka att det inte känns som rätt tid för just allt. Det är inte rätt tid.

När man bara vill stänga av,
meddelanden, bilder, ord, gester, musik, en doft, ett minne.

En katt bland hermelinerna

Jag önskar jag kunde trolla, men inte ens mina knän klarar av det. Jag tänker saker 10 gånger i huvudet, hör varje litet ord om och om igen tills det nästan mist sin betydelse. Det blir väl så, antar jag, när man är en sån som överanalyserar.

Jag önskar det onda bort, jag vill med magiska händer hjälpa och skapa lugn. Vinden kommer att sluta piska och bli till musik mot din hud. Jävla frireligiösa samhälle som i det tysta förtrycker och förstör. Men vad vet jag, det kan vara vad som helst. Man kan faktiskt ändå bara veta det som sägs.

Underbara morgon.

schtek

Efter matchen i söndags rymde jag till Umeå med Frida, jag kände att jag behövde ett avbrott från Valla och Lule kändes verkligen så långt borta som det nästan aldrig tidigare gjort, så det blev att hälsa på farmor och alla där istället. Lätt värt att bli lite ompysslad och få med sig hallonsylt hem. Frida hann även med att kidnappa mig lite. Också värt.

Just nu har vi busat lite, hihi, eller vad säger du Maddipadd? HEHE.