Hymer

Idag har jag officiellt blivit vallabo igen, det innebär att jag gjort adressändring. Det ska jag hurra genom att städa mitt gröna vallagolv. När man flyttat från hus till vallalägenhet finns en del anpassningar man måste göra. Till exempel får man lov att vänja sig vid att:

• sova i en 90s-säng istället för en fullstor dubbelsäng på 2x2 meter
• grannar kan leva om
• tigga skjuts till hg
• ha grönt golv...

Det finns dock även en del fördelar med Valla, fördelar man absolut inte får glömma bort:

• närhet till folk
• COOP
• diskmaskin
• ingen snöskottning
• Vallatennis
• bli rastad av matte på morgonpromenad, hihi
• grönt golv!

-:-:-

Igår kom jag hem från min trip till södersverige-Gävle. Det blev lite längre än planerat och jag missade tyvärr att stötta mitt Skellefteå AIK i hg-ligan igår, stort minuspoäng. Dessutom blev jag imorse tradad till Timrå IK! Shit. Hoppas sejouren inte blir alltför långvarig.

Imorgon hoppar jag och JojanDojan på bussen hem till Luleå, för det är nämligen påsk alldeles jättesnart. Alla har typ farit redan, tråkigt. Ida och Annie for idag, Marre-Katt ikväll osv. JF for till och med igår!!! Sämsthet säger jag.

Once samboos, always samboos.

Jag tycker att tiden går fort, känns som det var nyss som jag och Sambooleine var på IKEA Kungens Kurva i Mododressar och köpte inredning till mina husgarderober. Men det var inte så nyss, det var faktiskt nästan 6 månader sen. 6 månader eller 1/40 av 20 år, alltså lika stor del av en period som en kvarts utvisning är. Jag kommer att sakna huset, men kanske mest min samboo Mandy, även om jag får två nya. Idag flyttade jag nämligen över mina grejer till Valley och till Annie och Erika på Hymer. Valla är alltid Valla, på gott och ont, men det kommer bli bra det också. Konstigt att lämna, men ändå skönt att inte behöva tömma helt och att de kommer och bor här ganska så på en gång, annars hade jag fått dåligt samvete jämtemot huset som hade behövt stå ensamt.

Bör tilläggas att hur bra vi än är, min samboo och jag, så missade vi soptömningen i onsdags igen, för iaf tredje gången i ordningen.

Imorgon hoppar jag och C-roll på bussen till Gävle för ett besök på obestämd tid, eller till på söndag, vi får se. Både jag och Carol har enorma förväntningar och förhoppningar på Sanna och hennes värdinneskills, och det minsta vi tycker att vi är värda är en trerätters middag som står framdukad när vi kommer fram till Gävle. Det minsta alltså!

Bajskvinnan med bajsminen

Imorse stod jag och Erika G i mål på hg:n och jag kan ju lova att det var döden för ljumskarna, jag tror det blir rullstol imorrn. Eller så kanske Ida skulle kunna skjutsa runt mig i en pulka? Carols favvo-Mange drog iaf en kaxig line, "Ja, några träningar till så platsar du i Leksand...". Pga ljumskdöden är det tv-soffan som gäller ikväll. JF, Tina och samboo är också här och tar det lugnt, iaf för tillfället. Men annat var det igår när vi tog en liten road trip till Timrå för att se dem spela mot HV. Oförglömligt toabesök är det enda jag behöver säga.

Min lillasyster Ida och jag bestämde oss idag för att starta ett projekt (kan man kalla det), inte alltför olikt Ruta '09 fast kanske ännu bättre, viktigare men även svårare. Sikta högt sis!

Solsken i Bjästa, eller kanske Bjästad som Joyce skulle ha sagt

Idag har jag dragit två stora fall, närmast störtningar. Den första var i Bjästa när jag och Madde hade skjutsat K. Markeby till vårdisen där och vi skulle gå till Jossas stekbil som jag hade gjort en sjukt snygg parkering med. Jag trodde K. M. skulle rädda mig men icket, hon lät mig falla! Dock så tror jag att jag hade samlat ihop till det eftersom jag några minuter tidigare hade sabbat Maddes dag genom att tappa henne nyinköpta chokladpudding i backen. Sorry för det. Det andra fallet inträffade alldeles nyss och höll på att gå illa då jag fastnade i datorsladden och stöp in i dörren när jag skulle hämta min lax ur micron, min lax som för övrigt har två sidor, hehehe......

Imorgon bitti bär det av till Norrköping för SM-slutspel i helgen. Känns riktigt taggat. Håller på att packa som bäst just nu och fick lov att låna en väska härifrån huset som jag tror kommer göra stor succé i helgen. Heja Rögle BK!

Wohoho!

Helt jävla underbart bra dag! Wihoooooooooooooo! Grymt bra från alla håll, Norrköping nästa! Det fanns många saker som gjorde det idag, mitt nya nagellack (Cillens förtjänst), Maddes playlist på JFs dator, våran småkorvslunch hos JF, Maddes snuslock med MODOmotiv, handtejpningen och mycket mycket mer. Grymt.

Millhadjaaaaaaaa!

Modos armé

Funhouse

Telephone

Åt samma håll

Fiiiiiiiiiiiiire!!!!!!

MODO Hockey så klart!

MODO, vårat hjärtelag!

Tummen upp!

På väg hem från Stockholm efter en skön och viktig seger mot AIK igår. Pust! Och snart snart snart blir det oth. Tror inte man behöver säga så mycket mer egentligen. Solen skiner, asfalten är bar, Ulf gasar på bra och vi passerar precis TRAFIKPLATS GLÄDJEN. Kanon.

Åååååh

Ååååååååååååh ibland blir jag bara så less. Varför kan inte JF vara här jämt? Det hade varit så mycket enklare då! Hon hade tex kunnat trycka på min onda rygg eller klia mig bakom pudelörat. Fan också!

Idag friade Sanna till mig i sliprummet, nästan iaf. Jag tycker hon har rätt men vi borde bli kära innan vi blir tillsammans. Men, det kommer komma. Allt detta vi håller på med är bara pausunderhållning. Pausunderhållning med cheerleaders, kaffe och varmkorv.

Vovvov!

Dagens första iakttagelse är att aprilväderperioden här i Ö-vik verkar inträffa i mitten av mars och inte, som namnet kanske avslöjar, i april. Detta betyder att aprilsnukarna i Ö-vik inte kan heta just aprilsnukar utan istället kanske mitten av mars-snukar.

Dagens andra iakttagelse är att nån okänd kommit med en traktor och skottat bort hela skiten av snön som var på garagenedfarten. Dubbeltumme!

Hurra! Hörde precis i en reklam på tv att Bernadottarna firar 200 år på tronen i år, det tycker jag verkligen var nånting att fira. Det ska jag säga till JF när hon kommer hit, hon kommer bli överlycklig! JF är nämligen på väg till oss i huset, och det var tur att hon tog ett så bra beslut eftersom jag saknar henne och hon saknar sin pudel.

Skavanker, repor och ärr

Idag har jag haft en riktig Carol-dag, det innebär att man är med Carol ungefär hela dagen. Först gick vi på promenad i det vackra vädret som visade sig vara väldigt blåsigt. Vi gick upp på Varvsberget där det förvånande nog blåste ännu mer. Där stod vi ett tag och pratade om viktiga saker som framtiden och skavanker+repor+ärr. Det är viktigt med ärr, skavanker och repor, då syns det att man, eller kanske gitarren, varit med. Vem vill ha en sprojlans ny gitarr egentligen? Nej, inte jag. Hellre några repor och lite själ. Efter prommisen tog vi några timmars paus från varandra så vi inte skulle bli less på varandra, men egentligen berodde det inte på det utan att Carol vägrade gå med oss vanliga dödliga på matchen utan hellre ville sitta i nån överklassloge på matchen. För dåligt. Funderade starkt på att sluta prata med kvinnan, men sen glömde jag bort det plus att det varit opraktiskt med tanke på att dom skulle skjutsa hem mig till Ensamhetshuset efter matchen.

Huset har haft många namn. Modohuset, OS-huset, Spökhuset och Funhouse för att nämna några, men numera heter det Ensamhetshuset eftersom både mina samboos övergett mig för några dagar. Sorgligt värre. Som tur är finns det andra som ställer upp, tex Erika och nämnda C-roll. Guldstjärna i kanten.

Måste också ge mig själv en extra liten guldstjärna eftersom jag igår skickade ett komplimangsms till en helt okänd människa som råkade bära på ett par snygga ben. Det är vad jag kallar goodwillgärning.

Kö'ba'!

Idag, eller rättare sagt igår, fyllde min mamma år. Det hurrade jag för, igår. Dock tyckte jag det var lite sorgligt att hon trodde att hon skulle behöva påminna mig genom att kommentera här, hallå säger jag då. Antagligen kommer jag ihåg en sån grej, jag är väl ingen Joyce...? Hehehe. Sen är det även lite sorgligt att jag inte varit hemma på varken mammas eller pappas födelsedagar på tre år, men jag antar att det är så det är. Tråkigt.

En sak som inte var tråkigt var dagens dag, för den var helt fantastiskt utstickande på sitt sätt. Efter träningen bjöd jag in mig till Bea och Millas efter träningen-aktivitet. Vi raggade upp Cillen och Bagge och for sen till Matis i Själevad, och vilka var där om inte Linkan, Erika, Tusse och Tusse-kompisen. Riktigt bra, och ännu bättre var att de paxat bord åt oss bredvid dem i den omtalade "grottan". När man är i grottan är det oundvikligt att tänka på Hilda och hennes Cola. Och saltet och ljuset också för den delen. Efter grottvistelsen körde Milsan en sväng runt stan i Fårrden, och Bea hann med att ge Cilla bra och viktiga vuxentips till henne inför kvällen. Sen delade hon även med sig av dem till några andra också, okända ungdomar skulle man kunna kalla dem. Bea vet hur saker ska gå till

-:-:-

Alltid lika bra!

10 mars 2009 21.06

Anonym sa...
"Blessed are the hearts that can bend; they shall never be broken. But I wonder, if there's no breaking then there's no healing, and if there's no healing then there's no learning. And if there's no learning then there's no struggle. But struggle is part of life. So must all hearts be broken?"

Igår såg jag avsnittet med Albert Camus citat, ett citat som dök upp som kommentar efter en inte alldeles vanlig dag. Direkt kändes det precis som då, för ett år sen. Jag har funderat vem det var som skrev det, och jag tror jag har en gissning, men ändå så vet jag inte helt. Det passade så bra då, verkligen perfekt, lika bra som "Your Rocky Spine" passar nu. Ibland hoppas jag på att kanske kunna hitta tillbaka.