2009: an Ö-vik odyssey

Jag har tänkt lite och tror att 2009 var ett bra år. Det tror jag egentligen alla år är när man summerar, för man tenderar att glömma bort det dåliga litegrann, iaf när det gått ett tag. Först hände det massa bra saker, sen hände det massa dåliga saker, men sen hände det massa bra saker igen fast kanske blandat med lite dåliga saker också så det blev en normal balans. Alltså till slut rätt bra ändå. 2009 var året då hela världen tog köris, iaf i Ö-vik. Jojan, Emma, Erika, Jossa, Carol, Bagge, Foppa, Madde, ja listan kan göras lång. Dessutom var 2009 året då Carol blev förföljd av flugor, de var helt enkelt överallt. I klassrum, på biltak, på isen! Herregud, ett tag var man nästan lite orolig att hon själv skulle förvandlas till en. Än har det inte hänt, dock.

Annat som hände 2009:
- VT
- Jag får liksom ingen ordning på mitt spel...
- MTV Cribs
- jag och Mandy Lane blev samboos och blev med hus
- Maria Lindh och Ida Sannsell
- Jojan och jag dansade sönder till Jag är en vampyr, dock ett år efter alla andra
- den oförglömliga schteekhelgen i maj
- Hilding lämnade oss (för Västerås) i sorg och saknad
- ...

Uppdraget

Jag, Carol och Milsan har precis kommit på hur vi ska förändra våra liv - vi ska köpa boken Uppdraget - boken som förändrar ditt liv och göra uppdragen i den i ordningen som de står i, med en viss turordning så de blir helt slumpmässigt vem som får vilket. Det kommer bli kanon, vi är astaggade. Exempel på spännande uppdrag:

- Allt du skriver på under dagen ska du skriva på med vänster hand
- Kissa utomhus idag någon gång mellan kl 07.00 och 22.00
- Ät kinamat till middag. Välj mellan rätt 22, 43 och 69
- Klappa en främling på baken
- Idag får du bara äta saker som börjar på bokstaven P, S och T
- Gräv ned något värdefullt

Jag ber till gud att Milsan får utföra uppdraget "klappa en främling på baken", hehehe. Eller Carol.

Precis nu fick vi finbesök här i huset, nämligen av Beggan, Bea och Brallan (BBB) som kom på våldgästningsbesök. Dessutom hade Milsan dessförinnan kommit hit, så det är fullt hus. Gilla!

"Äh, det är ingenting jämfört med Mount Everest"

Imorgon åker jag så tillbaka ner till Ö-vik igen med mina två favoritnorrbottenskompanjoner Jojan och Brallan efter en vecka hemma i Luleå. Jag har hunnit med väldigt många saker, tex sova, vara med Malin, vara hos mormor och morfar och äta juliga kakor. Förutom allt det (ja, jag har faktiskt hunnit med ännu mer) har jag ikväll även lyckats låsa in mig själv (och bilen, som står kvar där över natten...) i ett parkeringshus här i stan. När jag hunnit bli lite smått stressad över situationen dök notisen i Norrbottenskuriren upp framför mig: Polis fick på söndagskvällen utrycka till Karpens parkeringshus i centrala Luleå efter att en 19-årig kvinna blivit inlåst... Ja hur som haver var det tur att jag hittade en dörr med låsuppknapp så att jag kunde rymma, men det var fasen nära alltså.

För övrigt har jag och Jojan bestämt oss för att nån gång bestiga Kebnekaise, om inte alltför länge bör tilläggas. Vi funderar att det ju faktiskt inte kan vara såå svårt ändå, inte om man jämför med Mount Everest. Herregud. Här för någon natt sen blev jag nämligen uppe alldeles för länge när jag kom på att det ju var intressant och att jag skulle kolla på massa dokumentärer på nätet. Sagt och gjort, nu kan man fråga mig vaaad som helst om världens högsta berg.

Kanske även Mount Everest...?

Kan du vissla Johanna?

Jag kom på att det enda som egentligen spelar nån roll är människorna runt omkring en.

På ett kantigt vis

Jag och bror borde alltid köpa julklappar tillsammans, för vi var verkligen kung idag. Vi var sjukt effektiva och allmänt grymma. I bilen på väg hem från stan hörde vi att julbocken i Gävle brunnit under natten (jag funderade genast om det som vanligt var Mandy Lane som varit framme, men hon dementerade det senare under dagen och skyllde tom ifrån sig på Isa och Peggy). Någon hade samtidigt hackat sönder hemsidan som bevakar bocken med kameror vilket vi tyckte var oerhört roligt. Dock tyckte polisen i Gävle inte det, enligt SR, men jag funderade lite och kom fram till att de omöjligt kan tycka att det är såå farligt. Är det inte typ det den är till för nästan? Iaf ligger väl traditionen minst lika mycket i att se om den klarar sig ända till julafton som att alls ställa dit den? Ja, vad vet jag, jag är ju trots allt norrbottning och inte gävling.

Everything is Poetry Baby

Mormor och morfar är här och tittar på tv, de ser nån kostymfilm med mamma. Själv ska jag precis slå igång Mysteriet på Greveholm som jag har laddat ner idag, wee! Den som har en annan favoritjulkalender kan ju säga till... Angående min outfit idag säger mormor där hon sitter i tv-soffan: Men vilka konstiga byxor du har! Hon är iaf ärlig, hahaha.

Nu säger hon att hon ska börja hoppa bungyjump så hon blir längre, en centimeter per hopp. Oslagbart.

-:-:-

Ett skepp kommer lastat med dig

JF <3 JF

Efter två sinnesdagar är jag hemma i Luleå igen, wee! Söndagsnatten var oändligt lång på flygplatsen i Helsingfors, herregud. Planet skulle egentligen gå 1.30, men efter snöoväder och annat kom vi iväg först 05.55. När jag och Erika sen skulle hem till Ö-vik igen var så klart även det planet försenat. När vi väl landade i Ö-vik skickade mamma sms att det var snökaos i Norrbotten och att vi borde stanna en natt i Ö-vik och absolut inteinteinte fick ta bilen. Då ville man nästan gå under. Men jag skulle hem, om jag och Jojan så skulle köra 30 km/h hela vägen. Det gjorde vi också, iaf vissa sträckor, tex när Jojan hamnade bakom en vägskrapa, hehehe... Så när jag kom hem till huset var det bara att skotta fram bilen (som var täckt med 23 cm snö) och fara iväg.

Efter vägen var jag och Jojan inte riktigt lika roliga som vi brukar vara, vilket berodde på en hel del saker men kanske mest på bristande energi. Dock myntades ett väldigt bra nytt uttryck precis när vi rullade in i Skellefteå:

"Som vi säger i Sverige: hellre en bil i busken än ett träd i grenen"

Det handlar alltså om halka, som man kan förstå.

Spotifyreklamen blir mycket roligare på finska

Sitter i skrivande stund i bussen på väg till "flygstationen" i Helsingfors efter vinst mot Finland med 2-0 och därmed även turneringsseger. Grymt. Planet går härifrån vid 02-tiden i natt finsk tid. Tydligen ska vi flyga chartrat plan tillsammans med Tre Kronor som varit i Ryssland och hämtar upp oss på vägen hem till älskade Sverige. Dock låter det lite tveksamt hur det blir med hemresan med tanke på all snö som fallit här i Finland under dagen. Hmm.. Men vi håller tummarna för Sverige i natt -> Ö-vik imorgon bitti -> Luleå med Jojan imorgon eftermiddag/kväll. Grymt, som jag har längtat! Kan lova att det blir en och annan allsångslåt i bilen på vägen hem, det råkar ju nämligen vara så att både jag och Jojan har sjukt grym musiksmak. Så, Luleå: here we come! Snart.

Host och harkel

Idag hände det nåt kul här i Finland faktiskt. Just när vi skulle hoppa i duchen blev det alldeles alldeles kolsvart i omklädningsrummet, man såg inte handen ens en centimeter framför ansiktet. Det visade sig att det var lika mörkt ute i hallen där Tyskland tränade, hehe... Hur som helst, matchen gick rätt okej och vi vann med 8-0, viktigt.

Snart ska jag och min roomie Grahnen hoppa i säng, vi ska sooova igen. Det är vi allt bra på kan jag säga, idag på vilan sov vi inte mindre än en timme och 40 min, hehe. Biggan som kom in och skulle massera Grahnens ben verkade lite smått orolig över att vi skulle sova ända till nersläpp, men det var lugnt. Dessutom kan man aldrig sova för mycket... Plus att man vaknar till rätt bra när man går ut genom dörren, känns som -100 grader här i Finland. Det är det nog inte, snarare ca -20, men ändå.

Annat är det med Cow, den jäveln. Får sms titt som tätt där hon berättar hur hon simmar med hajar och ligger och lyssnar på vågorna, grrr...

Oseriösa veckan

Ändrade planer kan man säga, Otto ringde vid halv fyra och 18.45 satt jag och Erika på flyget ner till Stockholm och imorgon Finland. Overklighetskänsla på ett sätt.

Idag var jag i skolan, satt tre timmar i matsalen och socialiserade mig med folk, sen for jag hem till huset igen. Satt till en början med galningarna Brallan och Jossa som berättade både det ena och det andra från sin oseriösa veckan-vecka. Sjukt roligt. Sen kom 92:orna, och efter dem dök Ida P och Ingrid upp. Ingrid berättade lite om vad man åt på julen i Norge (julbord till lunch), bland annat prinskorv och nåt som hette ribba och typ pinnekött. Det fattade vi aldrig riktigt vad det var, och hon kunde inte förklara men det var iaf nåt som satt på grisen, det visste hon.

Apropå Brallan och Jossa så kom de på ett senbesök till huset igår och försökte skrämma mig och Erika med snöbollar och petande med pinnar mot rutorna. Vi blev absolut inte rädda, vi tänkte att det inte finns några andra tänkbara... Efter ett tag började Brallan spela trumpet, och herregud vad hon spelade! En riktig stjärna, och hon verkade dessutom veta om det själv. En väldigt bra film spelades in, som dyker upp här så fort jag kommer hem till min usb-sladd.

14 000 vuxenpoäng

Imorse vaknade jag 07.10, klädde på mig lite mjukisar, klev ut genom dörren och möttes av en snövägg! Så kändes det iaf, det hade nämligen snöat hela natten och alltalltallt var täckt med ett tjockt pudersnötäcke. Fick lov att mäta snödjupet på biltaket och det var inte mindre än 13 cm. Inte dåligt. På vägen till Kempis fick jag pulsa i snön och när jag kom fram till ett näst intill helt orört parkeringssnöhav kunde jag inte låta bli att skriva lite i snön. Medans jag gick där som en annan traktor insåg jag att det var extremt dålig tajming med all snö eftersom jag ju i veckan är ensam i huset och därför skulle vara tvungen att skotta heela uppfarten alldeles själv. Herregud, så efter hg gick jag hem, letade fram lite skyfflar och skottade hela skiten, en dryg timme tog det. Vilket träningspass sen, kul att jag lökade sönder.

-:-:-

Just nu ligger jag och Erika i varsin soffa, med varsin dator i famnen och bara husmyser. Vi har nyss fikat ett halvt kilo risgrynsgröt var, plus två feta leverpastejmackor. Riktigt viktigt. Hon ställer upp för mig ikväll och sällskapar. Ännu viktigare.

Hej mitt vinterland

Kom precis in i värmen igen efter att ha varit ute och promenerat en sväng så här på kvällen. Kikade ut genom fönstret och såg att det var värsta snöyran ute, då insåg jag även att jag inte varit ut genom dörren sen imorse så jag fick bara lov att gå ut en sväng. Hörnett är rätt mysigt kom jag fram till, inte ett hus som är likt ett annat och många kringelkrokvägar. Helt i min smak alltså. När jag gått ett tag gjorde jag en sensationell upptäckt, det finns nämligen (tydligen) en damm typ alldeles bakom huset! Nästan iaf. Inte hade jag tänkt på att Moälven var ungefär 7 centimeter ifrån huset om man tittar på hitta.se-kartan. Vilken grej, känner mig som värsta Vasco da Gama, eller Columbus för all del. När jag tänker efter har det faktiskt varit en rätt ögonbrynshöjande dag idag, jag har nämligen hunnit med ett och annat trots att jag inte gjort ett skit. Smakprov: skjutsat till flyg, varit på morgondate med Annika E (vanligtvis Jojans jobb) och besiktat Vallalägenheten som för övrigt var fläckfritt urstädad (detta betyder ju således att jag från och med idag officiellt inte längre är vallabo), tränat x2, kokat pasta, anmält mig till att ta SAT's, agerat värdinna när Brallan och JF kom på spontanbesök och som om inte det vore nog så har jag svarat på krångliga mail... Herregud jag skulle kunna hålla på i evigheters evighet!

För övrigt tror jag att jag idag slagit det inofficiella världsrekordet i antalet nysningar under en dag med en nysning varannan sekund, i snitt.

Mandy Lane, och alla andra

Åh herregud, det här blir en väldigt deppig kväll, kjl. Jag ska nämligen skjutsa Madde (och Carol.) till bussen, det betyder att jag blir utan min sambo, helt själv här i huset ända till fredag, sen åker jag själv hem. Så då antar jag att huset blir ensamt med sig själv. Men ändå, tråkigt. Faktiskt helt jävla värdelöst! Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Kanske får bjuda hit nån Vallafrämling... Dock så är det ju ännu fler av det slaget som också far hem i dagarna, vilket inte heller är nåt jag hurrar för. Men JojanDojan är kvar, hon sviker aldrig.

I fredags var det som sagt Milsans och Kissans födelsedag, så vi hängde där ett tag på kvällen. Mycket trevligt och grattis så mycket!

För att få in den där rätta känslan inför julen, såhär på Lucia och 3:e advent, for vi imorse på adventsgudstjänst i Själevads kyrka, uppklädda i bästa söndagsstass: finskjorta+kofta. Jag och Jojan som inte är några erfarna kyrkbesökare tyckte det var lite tjorvigt att hänga med vissa gånger, när man ska stå/sitta osv, men för övrigt tyckte jag vi gjorde grymt bra ifrån oss. Dessutom sänkte vi medelåldern där inne en aning, vilket ju kan ge gammen förhoppningar om att det finns en framtid för kyrkan med massa ungdomar och shit, och det kan jag ju faktiskt bjuda på en dag som denna. Fast nu kom jag på att det ju faktiskt finns massa kyrkungdomar här i Ö-vik. Dock tillhör inte jag och Jojan dem. Eller...? Well. Innan träningen i eftermiddags höjde vi dessutom känslan ännu lite mer då vi pyntade omklädningsrummet, släckte ner och tände ljus, bjöd på pepparkakor och glögg och bringade allmän mysstämning till laget. Bra gjort av oss eller vad? Antagligen.

play it cool.

Alltså luciatåg. Det är en märklig tradition egentligen. Idag har jag sett ett och varit med i ett. Helt otroligt att ha ett luciatåg med klassen när man går sista året på gymnasiet. Typiskt IC säger jag bara! Gillar inte att bilderna förmodligen kommer att komma upp på facebook. Kanske är de redan där, vem vet. Vågar inte kolla. Ja, det är Joyce här som skriver på Fällmans begäran. Jag vet inte riktigt men, Fällman själv ligger på min säng och ser lite trött ut. Men det får hon inte vara, hihi, för vi ska till mill/cill och fira att de små liven fyller 18år! Alldeles snart ska vi åka, efter att jag skrivit det här. Starlet står redo ute på jossas motorvärmarplats. En annan sak som inte gillas idag är att carols mamma tycker att starlet låter konstigt. Men jag gav lugnande besked att den faktiskt gick igenom besiktningen för några veckor sen.

Fällan tränar norska med Hedda. Det är fint. Synd att jag glömt bort all norska jag lärt mig. Får träna lite. Kanske med de musikaliskatalangerna Ingrid och Hedda? Väntar på att deras inspelning ska komma upp på spotify.

Nu har vi solen i ögonen.

/Joyce

Ibland kan man bli så glad...

TV och allt annat

En hemsk olycka inträffade idag. Under en genomgång på isen kramade Annie en snöboll, krönte den till ett "turägg", visade den för Erika och la ner den i brallan. Efter en mindre lyckad insats på en övning med "ägget" i byxan ansåg hon att turägget kanske inte var ett turägg utan mer ett otursägg, varpå hon fiskar upp det och kastar iväg det, rätt i ögat på min sambo! Visst var det ett otursägg, för det verkar som hon håller på att förlora synen där hon ligger i den andra soffan. Vi är rädda för både hornhinnelöstrillande, färgblindhet och allt annat. Stackars Mandy Lane.

Citat av min kära sambo efter att ha bläddrat i genom alla tv-kanaler och bara hittat Paradise Hotel och Ikki twins:
Men vad är det för BÖG-tv idag!?

Jag kan inte annat än hålla med. I brist på tv-underhållning ger jag er nånting annat, och jag tror bestämt de gör sig bäst i grupper om fyra.

En rätt okej dag egentligen så jag ska inte klaga

På gymmet idag före träningen hade jag och Mandy en djup stund. Efter att vi hört en låt på radion frågade hon vad jag skulle göra om jag visste att detta var min sista dag i livet. Jag funderade lite och kom fram till att jag nog skulle försöka berätta för så många som möjligt vad de betyder för en. Sen skulle jag nog sätta mig nånstans, förslagsvis längst upp i hopptornet här i stan, och bara titta. Madde skulle köra bil och lyssna på musik, det lät inte heller helt fel. På nåt sätt kändes allting så himla fint, och vips så kom det en tår. Lite samma som när Jojan sa sitt bästa och djupaste nånsin - Jag tror aldrig man känner sig så levande som när man tar sitt sista andetag.

Annars idag har det varit två skräpträningar. Sannerligen hemskt och nästan så man ville skratta fast ändå gråta lite till, fast av andra anledningar den här gången. Efter träningen bjöd dock Erika på lite äpple och hjortron, vilket gillades. Den kassa morgonträningen firade jag och Madde på ett annat sätt, nämligen genom att raka in en liten fyrkant i håren på underarmen.

Att berätta vad någon betyder för en, det ska jag göra.

Icke att underskatta

Just idag känner jag att gud vad skönt det ibland kan vara att inte bo på Valla. Valley är mysigt för det mesta, men ibland kan det bli lite mycket, och det kände jag idag eller kanske snarare igår. Jag blir förvånad att man fortfarande blir förvånad, faktiskt.

Hela denna grå och regniga måndag har jag tillbringat framför tv:n och jag förundras hur mycket skit som visas på tv, och särskilt över hur mycket white trash-känsla det är på allt. Grannfejden, Ullared och allt vad det heter. Herregud vad pinsamt, jag skäms verkligen över att jag ens vet vad det är. Tacka vet jag Discovery.

Idag undrade mamma vad jag önskade mig i julklapp så jag funderade lite och kom fram till att ett par snygga långisar ju vore bra. Dessutom är det ju nästan en tradition. Mamma tyckte det lät STORARTAT, men faktiskt så tycker jag inte hon ska klaga så mycket för alla vet ju att mina långisar är välkända runt om i Sverige... För att hedra dem, en lista över mina favoriter:

1. Hjärtelångisarna (oslagbara, dock trasiga)
2. Björnisarna
3. Salming

Immunition

Två matcher i helgen, och man är slutslutslutslut och mörbultad. Roligt att spela hemma i Kempis, roligt att möta Linköping och roligt att träffa Mallan. Vi bestämde att det måste styras nånting i Skellhell under julledigheten, synd bara att Cow flyr landet och tom byter världsdel för några veckor. Hm.

I fredags hade vi världens bästa matchuppladdning på kvällen, nämligen snöbollskrig på Valla. Eftersom det hade snöat en del på kvällen utmanades Lag Norge av Lag Sverige på en riktig battle. Det blev hårt och riktigt fult, särskilt när det visade sig att Norge kastade hårt, nästan som killar, iaf halva laget. Mitt i kriget ringde Bea till Bagge och sa att polisen stod bredvid hennes bil. Så klart blev Bagge rätt så orolig och särskilt med tanke på att hon tidigare under kvällen hittat en kniv på hennes vindruta. Väldigt mystiskt. Dock kryddade Bea nästan sönder eftersom det ju visade sig att polisen inte stod bredvid bilen utan nedanför Vallaparkeringen nere på vägen. Ovärt.

Iaf så ska jag, Madde, Carol och Heddis på bio ikväll och se Flickan som grävde i sanden/Eldflickan i luftslottet/Vad den nu heter.

Hahahahahahahhahaha

Julsånger

Jag gästbloggar här för att Johanna inte har orken att skriva själv just för tillfället. Hon är lite trött och det kan man förstå. Det tog på krafterna att sjunga sånger och sprida julglädje när vissa andra sprang intervaller. Bra gjorde hon det dessutom! Eller....

En kul sak jag måste skriva om är att våran granne har varit på besök igen. Inte så kul kanske, men Hedda får träna på engelskan och jag får sänka musiken. Börjar bli lite av en vana.

Ja nu har jag inget mer att tillägga. Hela kvällen har präglats av julmusik som ni nog förstår. På ont och gott. / IDA

1:a december

Jag har ont i halsen, känner mig varm och har ont i huvudet. Men vad gör det när man tittar ut och ser världens största lappvantar singla ner från den svarta natthimlen? Ingenting faktiskt, inte i detta ögonblick som jag och Joyce tycker är ett vackert ögonblick i livet. Hela världen är så underbar vill man bara springa ut och skrika, men det vore dumt eftersom jag inte har några kläder på mig.

30:e november

Igår rymde jag från allt och for till Millhajda och fikade kvällis. Viktigt. På Hantverkaregatan hade de julpyntat lite, det är mer än vi har i huset eftersom Madde var SUPERNEGATIV igår när jag skulle göra lite fint. Inte okej. Hon sa tom nåt i stil med "Vi kan göra vad som helst, bara inte julpynta...". Vafan!? Ikväll ska jag pynta lite, vare sig hon vill det eller ej. Mohaha

Jag brukar inte skriva om hockey så ofta, men tänkte göra det nu. Som vanligt vart det lite fight, det verkar ju mer eller mindre vara en tradition när man möter Leksand. Jag vet inte varför egentligen, jag blir bara så irriterad ibland, hehe. Men inget mer med det, en kul grej. Hehe. Annars var det roligt att spela match igen, var väl en sex veckor sen sist med Modo så det kändes som det var på tiden. Skönt. Bör tilläggas att Jolof faktiskt också gruffade lite, så jag var inte ensam.

Jojans axel hoppade ur led i lördags, inte okej. Därför gjorde vi (jag, eftersom hon själv inte kunde skriva) en lista.

Axlar ur led:
- Onödigt
- Ont
- Tråkigt (kul med lustgas?)

Jag hoppas verkligen Jojan är tillbaka snart igen, fit for fight. Apropå Jojan ska jag gå och lunchdejta henne och Cara-Carol nu. Väldigt viktigt.

Ta min hand jag följer dig vi ska åt samma håll

Idag var jag, Carol, Jossa, Sandra, Linkan+mami, Joyce och Annie på Lasse W i arenan. Jag och Carol kom i bilen hem fram till att det var bra, men inte tusen tummar upp-bra. Dock alltid kul med proffs som gör det de är bra på. Det bästa var lätt Annies och Jossas danser, OCH att det visade sig att typ alla som var där sett det trots att vi satt längst upp. Helt fantastiskt. Och vilket ögonblick när Jossa och Jojan inser att det är deras låt som spelas. Jag och Jojan satt och bad till gudarna att de skulle spela Kom änglar, men den kom tyvärr aldrig. Ett minus. Då tyckte Jojan att om hon inte får höra den så går hon upp på scenen och spelar den själv. Och så blev det. Inte. Men det hade varit nåt, sannerligen!

Imorgon är det match. Känns lite nervöst, nästan ovant, med tanke på att det var sex veckor sen vi spelade match med Modo sist. Kul.

Regnlåtar

Imorse var den bästa hg-träningen nånsin, som jag varit med om iaf. Helt klart. Stort hjärta. Jag for till skolan. Väntade i 100 år, frågade läraren om vi hade lektion. Han sa ja. Kom till lektionen. Ingen lektion. Blev less. For till Valla för jag och Hedda skulle på uppdrag med hennes dator, men det visade sig att den var hel så det blev inget med det. Både bra och dåligt. Jag tror det var jag som lagade den med mina magic eyes.

Efter träningen nu kände jag att jag kan göra precis vad jag vill, jag bestämmer själv. Så när jag skjutsat hem Ida, Hedda och marialindh till Valla (vi hade, eller iaf jag, ett litet moment i bilen, spöregn och mysmusik, ta vara på livet-känsla jag fick) for jag till Max och köpte precis det jag var sugen på, Friscomål med plusis. Jag är fan bäst. Så nu ska jag kolla OTH och käka, hehehe. Suckers!

Vallhallavägen 38K

Nu har det hänt nånting. Jag skulle hälsa på Hedda och Ida, glad i hågen efter att jag gjort bort ett prov som faktiskt vad det kändes som inte gick helt åt skogen (tack bror!). Eftersom jag har tagg till huset gick jag in och uppför trapporna, men i sista trappan upp snubblar jag på min egen sko, ramlar men lyckas i sista sekunden ta ett tigersprång och rädda mig med händerna. Det bara small i hela trapphuset! Tur tänkte jag, att ingen var där... Sen plingar jag på (Ida öppnar asförsiktigt eftersom hon trodde det var den arga engelsktalande grannen som för jag vet inte vilken gång i ordningen skulle komma för att be dem dämpa musiken. Det roliga var att han kom och gjorde just det ungefär två sekunder efter att jag kommit in genom dörren, hehe), går in och sätter mig i köket. Då kände jag att det blev värsta kallt i rumpan, som att låret liksom var mot stolen. Och det var precis vad den var, för när jag ställer mig upp och känner efter upptäcker jag en 20 cm lång reva i mina favoritchinos. NEJ. Jag klagade tidigare att detta var en jobbig dag, men jag trodde aldrig att det skulle gå såhär illa! Dessutom skulle jag låna säsong 2 av OTH hos Foppa (Peyton) och Jossa, men då hade Erika hunnit före och redan lånat den. GRRRRRRRRRRRRRRRRRR!

Luleå city

Joyce har svikit mig. Hon åkte hem idag, med Starlet. Jag kan inte förstå att hon valde en bil före mig. Men! Det är kanonbra att Starlet är tillbaka i Ö-vik igen för det betyder att hon kanske kan komma förbi huset nån dag. Det börjar bli lite länge sen nu tycker jag. Apropå bilkunskap så tror jag inte du ska förlita dig alltför mycket på mig Jojan, men jag har hört ett rykte om att en viss norska skulle kunna en del om bilar, iaf att byta däck vilket hon enligt källor är "jätteduktig på". Det låter lovande, både för Starlet/Joyce och mig/FGZ.

Idag skulle jag gå på stan med mamma, det var riktigt riktigt jobbigt. Jag tänkte att när jag ändå är hemma i storschtan kan jag ju lika gärna kolla runt lite i några affärer, men vi kom inte längre än Hemtex+Diva innan vi båda nästintill dog av utmattning. Dessutom kändes det inte jätteroligt att gå på stan eftersom jag glömde att packa med mig byxor nu när jag åkte hem! Det är helt enkelt för dåligt. Så jag fick välja mellan mjukisar, modell Modo, och svarta Adidas, modell alldeles för stora. Det kändes lite som pest eller kolera.

Bör tillägga att jag handlade nya bäddset på Hemtex, så nu blir det matchat i sängen och inte får+Bibbi snurr.

En Kalle Anka-tidning på toaletten

Eftersom det börjar bli farligt halt ute kan det vara bra att ha vinterdäck på bilen, så idag for jag och pappa till OKs Gör det själv-hall. Självklart var jag tvungen att köra upp på den där rampen själv och, som Carol vet efter vår parkeringshusupplevelse, så är jag inte kingen på att manövrera en bil i trånga utrymmen, särskilt inte Jossas 14 meter långa Merca bör tilläggas. Men den hamnade ändå rätt efter lite fixande (läs: efter att pappa gjort om det...). Jag funderade lite innan hur man kan kunna saker med bilar, det är ju helt konstigt att kunna nåt som har med det att göra. Men! Det var nåt jag tänkte först, för så jäkla svårt verkade det inte, mest bara jäkligt grisigt.

För övrigt är ju däck ett av mina favoritord.

Efter att jag varit väldigt manlig med däck och annat for jag och bror på hockey. Väldigt intressant med tanke på att:
1. Coop Arena är ombyggd för 50:e gången (hade kanske varit bättre att bygga en sprojlans ny på en gång ist?). Nya läktare, omklädningsrum och restauranger, som vi desstutom hade biljetter till eftersom papis företag tydligen var dagens matchvärdar. Så jag och bror fick sitta som värsta lyxlirarna med VIP-tag runt halsen. Hälften kul och hälften genant.
2. Oscar varken är världens mest kunniga eller intresserade "hockeyfan". I början av matchen satt han mest och funderade varför Färjestad inte var lila när jag påpekade att de ju inte mötte Färjestad utan Frölunda. Dessutom fick jag göra honom besviken när jag berättade att de ju inte ens är lila längre (dock klagar inte jag). Han pratade även mycket om matte och fysik, och berättade lite om bakgrundsbrus och Big Bang. Han har lovat hjälpa mig med helvetesjävlaskitfysiken. Min räddning.

FGZ179+Jojan+mobilt bredband+Spotify=Luleå=Kärlek

Just nu sitter jag och Jojan i bilen nånstans mellan Umeå och Skellhell, på väg hem till Luleå. Jag körde till Umeå där vi stannade och köpte en kaffe på Statoil, för övrigt dåligt kaffe. Joyce varnade mig att man inte ska lita på locken som är på muggen, mm tänkte jag och hällde sedan halva koppen i famnen på mina lånade mjukisar. Verkligen inte okej. Jojan klagar precis på den dåliga sikten, och jag får lov att hålla med henne. Det är värsta dimman och lite regn i luften. Dessutom har vi lite halvkassa vindrutetorkare. Så klagar hon även på att hon får köra den jobbigaste vägen, den biten där det är en fartkamera ungefär var tredje meter. Det är roligt att åka med Joyce, hon berättar om allt som händer på vägen, tex när bilen framför bromsar. Hehe. Jag och vi har än en gång kommit fram till att det är bra att vi är så lika varandra. Vi tycker tom om samma vägskyltar, huvudled och två filer-skylten. Dom är fulländade, perfektion i skyltform.

Dom hade mycket att säga

AAAAAAAH! Jag upptäckte just världens alldeles för långa hårstrå under min haka. Detta kan vem som helst förstå är riktigt hemskt, och särskilt den som vet om min vädligt väldigt otrevliga upplevelse på Konsum Hörnett igår. Det var fan inte okej, jävla tant. Eller var det gubbjävel? Jag var så arg hela träningen för den där grejen, och inte blev det bättre av att vi körde på fyra mål. Men, jag måste ge en eloge till mig själv som faktiskt inte fick nåt riktigt psykbryt på hela träningen. Jag hörde Fällman, ta tre djupa i öronen och försökte tänka på nåt trevligt och harmoniskt.


Skrev tidigare på fejan att jag kokade knäck med Frida, men jag måste erkänna så här i efterhand att det nog var hon som stod för själva kokandet. Jag diskade mest, och fan att det inte var lite. 2000 tallrikar, 300 glas och 16000 bestick av varje sort. Minst. Fast, jag tog faktiskt fram receptet på nätet, viktigt.

2 dl vispgrädde
2 dl socker
2 dl ljus sirap
2 msk smör
+ rivet apelsinskal (Frida special)

Helt enkelt inte okej

En sak hände idag som verkligen inte var okej. Efter träningen, som för övrigt var asjobbig eftersom jag och min högerback Frida var tvungna att köra konstant pga att det andra röda backparet försvann, tog vi lagfoto. Ja det är sant, foto efter träningen. Det är så dumt att det är skrattretande. Detta blev väldigt jobbigt för alla med svettproblem och även för dom som när dom tränar blir väldigt röda i ansiktet, alltså extra jobbigt för mig som är ordförande i båda klubbarna. Där stod man och försökte torka håret med Carols hårtork och en handduk, men det blev då inte mycket bättre för det för vad händer? Jo, eftersvettningar. Herregud, jag ville nästan gråta, detta handlade ju om en lagbild, hur man ser ut utåt, ens anseende och rykte! Hahaha, okej kanske lite att ta i, men för någon sekund kändes det faktiskt så. Så, till mitt försvar när bilderna dyker upp på hemsidan: vi hade faktiskt tränat för 10 minuter sen!

Och hör sen.

Nu ska jag se OTH, ja också detta är sant. Jag lånade första säsongen av Markeby igår (som för övrigt fyller år idag, hurra hurra hurra, och som för övrigt 2 bjöd på askalasbra födelsedagsfika igår (plus i kanten)) och redan är jag kär i Peyton och Lucas.

Glömde nämna att fotografen var världens suraste gubbe, fy bubblan. Och apropå ingenting så var min och Annies 1-1 på hg imorse, oslagbar. Gilla

"Joyce var sådär"

Tidigare idag när jag var på gymmet lyssnade jag på Christer i P3 och Apropå det. Efter ett tag blev det svårt att koncentrera sig för det var så sjukt kul, det var bland annat folk som ringde in och berättade om när de borrat sig i pungen, när nån kompis hade fastnat med jackan i skidliften, ramlat och blivit avdragen jacka, tröja OCH bh. Sen började dom prata om hur olika man kan uttala ord, tex nån tant som sa baason istället för bacon och massa om att folk gjorde fel sch-ljud. Då funderade jag ett tag om jag skulle ringa in och berätta lite om mina talfel/dialektgrejer, att det alltid blir sch när ett ord som börjar på sl- kommer efter ett ord som slutar på -r, tex närschlutar vi. Mest bara en parantes. Jag vet inte om Jojan säger så, men å andra sidan är ju hon uppvuxen i Uppsala... Hur som helst blev det så kul att jag fick rulla av stången flera gånger när jag körde bänk för jag typ kollapsade av skratt. -het.



Clara Markeby har en pojkvän i Åsele, för övrigt. Hon ville att jag skulle skriva det så då gjorde jag det. Vsg!

Jag och Madde ska göra om Joyce till ett klotterplank där man kan skriva lite vad man känner för. "Om du ser detta betyder det att Joyce är naken", eller kanske "Fällman was here". Fortfarande under konstruktion.

Och ibland tänker jag bara att nej nu får det vara nog

Som sagt var det Vallafest igår. Jag och Jojan fick då komma med våra tunga 19/18 år av olika svåra erfarenheter och styra upp ett och annat i F-uppgången. Vår insats gjorde helt klart en skillnad. Den som får pris som roligast under gårdagskvällen är helt klart Ida S som hann med inte mindre än 3 danser i Jossas kök och oändligt många fantastiska kommentarer, Maria Lindh vet.

Eftersom världen är full av mys vill jag också mysa, men nej det går inte av många orsaker, varav en är att jag måste sitta och plugga förbannadejävlaskitfysiken som jag har restprov i på tisdag och faktiskt så fattade jag inte där för ett tag och då försvann all motivation och jag hamnade istället på laget.se för att fylla i information om mig själv. Helt klart ett sånt jaggörvadsomhelstförattintebehövaplugganåtmernu,tomstädarjaghellreellerrensarenkattlåda-moment.

Vallafest med stort V eller kanske F

Idag var jag, Bagge, Beggan och Carol på badet och relaxade. Otroligt värt faktiskt. Det var bastusittningar med iste och mynta, bubbel i bubblet och nakna gubbar i ångbastun. Det sistnämda var kanske inte otrevligt men iaf mindre trevligt. På första bastusittningen fick Beggan en ny vän, haha. Jag tyckte lite synd om henne, för det är väl kanske inte så att man skulle våga säga nej om nån frågar en om man kan skrubba ens rygg med salt, haha! Många andra var bjudna men var tvungna att av olika anledningar avböja, däribland Jojan som hade annat för sig, nämligen att sova bort hela sitt liv. Jag och Carol slog alla tiders svettrekord i bastun och jag tror faktiskt vi närmast halverade våran kroppsvikt under de sammanlagt ca 20 minuter de pågick. Hm. Ibland tänker jag att man skulle ha varit en Mört och inte svettats typ en enda droppe när man tränade, men sen tänker jag att det ju ändå aldrig kommer att bli verklighet så jag får väl helt enkelt ge upp min dröm.

Nu är hon dock vid medvetande igen och vill se skräckfilm, jag vill också fast ändå inte för jag vet att jag kommer bli så himla rädd och då blir det sådär äckligt varmt och kladdigt överallt. Åh, pust och suck. Det var det där med svett igen.

Nu är det fest i F, herregud säger jag bara.

Att...

...äta en macka med skinka och keso.
...låna Johannas Audi A4.
...lyssna när Madde stämmer sin gittar.
...dricka ett glas nyponsoppa.
...gå hem från Kempis.
...svara på ett sms.
...lyssna på musik.
...bränna en skiva med Emma.
...tömma kameran.
...skriva i snön på bilen.
...faktiskt vara rätt tillfreds.

...och det är därför jag inte så ofta kokar mannagrynsgröt.

När jag efter träningen kom på den briljanta idén att koka mannagrynsgröt borde jag ha tänkt ett steg längre, jag borde helt enkelt kommit på varför det var såpass länge sen jag gjorde det. Man förstör nämligen nästan garanterat kastrullen. Den som kom på att man ska hålla på att koka mjölk kan inte ha varit särskilt smart, och ännu dummare måste ju alltså jag vara som fortsätter med dumheterna. Nu ligger alltså våran bästa huskastrull i diskhon med typ ett centimetertjockt brunbränt mjölklager i botten. Inte okej.

Ikväll spelade P!nk (ja tydligen ska man ju skriva så, vilket jag och Emma fick erfara när vi försökte bränna en skiva till omklädningsrummet men inte hittade några låtar... Hmm.) i Stockholm och så klart var Mille där och så klart ringde hon under våran låt, Funhouse. 3.. 2.. 1.. Fun!

Inte vilket päron som helst

Ikväll ska Annie sova i huset, det tycker jag var en bra idé av henne. Eftersom jag inte hade nån mat hemma for vi till Konsum och handlade, Annie köpte tre satsumas och ett jättestort päron. Nu när Henke ringde DOG vi när vi hörde att hon berättade, citat: "Jag har ätit ett jättestort päron...". Hahaha! Annie berättar om ett jättestort päron, jag förstår verkligen att det måste vara en stor händelse för Annie.

Idag är det faktiskt 20 år sedan Berlinmuren föll, tänkte att jag måste skriva det så det syns att jag har koll på nånting iaf och inte bara pratar om bajs och frukt. Carol tycker att det är stort att ha nån som håller ens paraply när man håller tal, hon ser uppenbarligen upp till Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Fällman glasstrut chokladmousse.

Utanför fönstret låter det som någon spelar tennis. Det vore konstigt med tanke på att de är snöslask ute, plus att jag tidigare idag såg att där bara fanns nån sorts... elcentral.

Fällman glasstrut:
mango
ett höstlöv
morgonmys
legodäck

Godnatt världens bästa värld. Jag återkommer imorgo. n.

4:e november

Eftersom vi är borta och det är tätt mellan matcherna betyder det att det inte blir så mycket blogg pga av datorregler och annat. Därför blir det nu istället. Idag förlorade vi 3-2 mot USA, och enligt rykten säger P4-sporten att vi förlorade skotten med 85-25 nånting, och det kan jag ju på en gång dementera som svammel. Eftersom det är 4:e november och vi mött USA betyder det att Tusse T fyller år (tydligen brukar det vara så allt som oftast, iaf förra året), närmare bestämt 20 år! Det innebar att vi fick glass efter middagen, viktigt. En sak är de iaf bra på i Finland, och det är jordgubbsglass. Tom jag som inte är världens största jordgubbsfan tycker det, då är det ju lätt att förstå vilken nivå den är på. Eller så kan det iofs vara att man har värsta sockerbegäret just nu, vet inte säkert.

Annars händer inte så mycket. Tusse stickar mest om dagarna, då brukar jag stirra in i en vägg. Nej. Faktum är att jag hjälpte henne med några varv idag, askul! Måste nog införskaffa stickor och lite garn när jag kommer hem. Att sticka är meditativt, lite som att stirra in i en vägg.

Lägger även till Valles lista på snyggaste namnen:
1. Johanna
2. Slipsen
3. Marie-Philip
4. Emma
5. Patrick Poulin
...
44. Kenny Jönsson
...
71. Muhammed Ali
72. Dragovic
73. Mille

En tyst på tre

Idag efter träningen hoppade jag på tåget till Uppsala för att träffa mamma, pappa och bror. Väldigt mysigt, eller som det skulle ha stått i ÖA, my sigt. Först var vi ett tag hemma hos bror och fixade ihop lite saker dom hade köpt på IKEA, tex gardiner och smålådor. Pappa strejkade eftersom han tyckte att IKEA är ett straff, så han pillade med Oscars dator istället. Själv skruvade jag i en låda, ifall nån undrade. Jag kan hålla med om att IKEA är ett straff, Madde vet också. Man hittar ingenting, det är folk överallt, plus att man blir otroligt ful på bilder som tas medans man är där och shoppar. Återigen, Madde vet.

Efter middagen skjutsade mami och papi hem mig till hotellet i deras hyrbil, värsta BMW:n. Jag börjar bli orolig för att papi har blivit en stekare, förra helgen hade han nämligen hyrt en annan BMW som han stekte runt i. Oroväckande.

-:-:-

Ibland tänker jag att allt borde vara som förut, Vallaförut. Det hade varit nåt, på ett sätt. Men eftersom det aldrig blir som förut med nånting kan man lika gärna ha det mesta annorlunda, och då kan man lika gärna bli mörkhårig. Eller klippa av sig dreadsen.

Ett litet hjärta

Jag tycker det är rätt komiskt, så här i efterhand, att jag första gången nån skrev ett "<3" till mig trodde det var en glasstrut.

Build me up, Buttercup

Modo vann idag, vilket jag tyckte var bra. Carol tyckte att det var jätte bra, verklig en. Dock var det en pissmatch utan dess like tills ungefär en halv period återstod av matchen. Sen hände det grejer, så klart när vi redan givit upp, så vi fick se vinstmålet nere i SB-hallen.

Idag var jag och emmanordin på lunch-/fikadate. Väldigt viktigt, det var nämligen alldeles för längesen man såg till henne. Vi pratade om det mesta, och jag avslöjade även några hemliga hemligheter för henne. Det var också viktigt.

Jojan och de andra 91:orna håller som bäst på att skriva tal till NP i Svenska B, och jag kan bara säga att haha vad bra jag gjorde det som aldrig ens behövde hålla det där talet. Fråga inte exakt hur det gick till, men det var bra gjort. Dessutom fick jag hoppa över nästan hela momentet 1900-talslitteratur. Hoho. Vad att säga? Nästan värd en applåd.

Hela världen är så underbar Jojan!

Imorse kom jag hem till Ö-vik, Kempis och huset igen. Har saknat otroligt mycket. Så klart min sambo Mandy Lane också. Mycket. Och Jojan, fast hon är inte här, hon är hemma i kära älskade Luleå. Saknar det också. Direkt vi träffas ska vi dansa, och skratta. Det var alldeles för länge sen, men det kommer snart igen. Jag känner att jag har lite dålig svenska nu faktiskt, det kan bero på många saker, men största anledningen är nog att jag är trött. Apropå det har det svenska språket många brister, som Joss alltid brukade säga förut. Det har jag kommit på, "Jeg er glad i deg".

Sanna har köpt en ny telefon säger hon, en rosa. Jojan skriver blogg och Beggan hälsar genom Maddes telefon, som inte är rosa. Boston ringer till Sverige, jag har ätit fast är hungrig. Fiskpinnar finns i frysen och jag är sugen, på sex stycken. Stycke. n.

Vilken underbar dag

Nu är jag och Beggis på Arlanda Hotellby, ovanligt att vara här, parantes.

Många roliga saker har hänt på sistone, tex två sekunder sen:

-Vad skulle du göra om det var nån dummer som inte betalade tv-licensen?
- Jag skulle sätta på hans öga!

Beggan hånskrattade åt Tusse som gjorde nåt kanske halvdumt, men när hon gjorde det kollade hon bak och gick rakt in i hissdörren som höll på att stängas! HAHA

En man joggade när vi hade uppvärmning, sjukt kul. Sen på långsidan på löparbanan gjorde han en spurt! SJUKT KUL. Beggis vet.

-:-:-

Turneringen vann vi efter 1-0 mot Finland tidigare idag efter ett superskott av Gunsan. King

22a oktober

Ledig eftermiddag innebär att jag vill sova. Jag vet inte vad det är, men direkt man är här är det som att man är trött och hungrig hela tiden.

Igår pratade jag med Sötmarialindh och Sötbea i telefonen och då kände jag att jag saknar Ö-vik. Huset, mina kläder, Kempis, Jojan!

Idag kom Mille ut ur garderoben för mig, Udén och Valle. Det var ett stort ögonblick, jag är mycket stolt över henne.

Pust.

We are the people

När man är borta glömmer man ibland bort att saker händer där hemma också, tiden står faktiskt inte stilla bara för att man inte är där. Angående hemmasaker så hoppas jag att Madde håller ställningarna i huset, och angående mangon så kan hon nog börja kasta bort den snart. Brallan ska tydligen sova över, och jag hade själv bokat date med marialindh, men eftersom jag nu blev kvar här till iaf torsdag får det tas vid ett senare tillfälle. Förlåt.


Idag har vi bytt hotell och hall, till Scandic Alvik/Stora Mossen, vilket är rätt kul eftersom det var här vi var på Stålbucklan 2006. KalixAmanda snodde sprit, vi spelade fotboll mot AIK, Brallan och jag gjorde snyggaste målet, jag pratade med Sanna i telefonen till alldeles för sent så Paj fick hjärnblödning på mig, osv. Gud, det inte bara känns utan ÄR evigheter sen.

Många stjärnor syns på denna bild: Paj, Joyce, Anja och Brallan, för att nämna några. Bilden är nog rolig för att den ska kompensera upp hur fruktansvärt ful den faktiskt är, herre, tur man ser lite proffsigare ut nu för tiden (förhoppningsvis.). Märk väl flaggan i bakgrunden, haha.

Cap Joyce tar emot andrapriset och ser precis så missnöjd ut som en kapten ska göra när man just förlorat en final. Bra där Jojan (det måste sitta i tröjan...).

Scandic Star Sollentuna

Nu är det så här att det känns lite olämpligt att göra ett inlägg enbart tillägnat tidigare nämnda. Jag lämnar det åt någon annan.

Imorgon kommer förhoppningsvis emmanordin ner hit till Stockholm. Hoppas hon är frisk. Hon ska dessutom få lite Sverigekläder av mig här.

Intetsägande.

Osannolikt.

Idag har tre sjuka saker hänt.

1. Jag var inne på fejan och tyckte efter att jag kollat på lite bilder att jag nog borde byta profilbild, så jag tog en fin en på mig och Annie. Ca 45. min senare ringer Annie på min telefon när jag är uppe i köket och lagar mat och berättar att hon gjort samma sak, OCH valt samma bild! Helt utan att hon sett min innan, helt sinnes!



2. Någon (kanske Carol, vet ej) skulle lyfta Carols skridskor (alltså antagligen mest troligt Carol själv...) varpå skridskon ligger kvar medans plösen följer med, vad jag nu förutsätter var, Carols hand. Plösen hade ruttnat loss från skridskon! Hahahahahhahahahahahahhahaha. Usch!

3. Jag loggar in på msn (inte vanligt) och inte långt efteråt loggar Jojan också in! Helt otroligt, vi kunde inte komma på senast vi pratade på msn, kanske var det förr i tiden som i förrförr i tiden. Jojan kläckte även ett blivande klassiskt citat, Emma Nordins bröst. Nostalgi.

Hemvägen

Åååh jag är så trött, jag förstår inte vars all energi tar vägen. Just nu är vi i bussen på väg hem från Leksand och vi har passerat Sundsvall för ett tag sen, sjukt segt och jag blir galet less och galet åksjuk. Tur dock att vi inte har Tage, isf hade jag nog redan spytt.

Sex pinnar i helgen är bra med tanke på hur mycket vi underpresterade. Leksand är mysigt, skulle vilja se hur det ser ut där på sommaren. Det finns många fina gamla trähus, såna som jag gillar. Viktigt.

Men fortf, åååh vad detta är sjukt segt. Och imorrn är det en ny vecka, igen.

Leksand

Idag är vi i Leksand, Moskogen för att vara exakt. Eftersom jag bor med emmanordin men hon är och sin mormor, så umgås jag med Linkan i hennes stuga. Markebyarna är här också eftersom dom gillar att vara på Linkans rum när vi är i Leksand, tydligen. Matchen idag slutade 4-2, skönt ändå, dock rätt avslagen match. Men iofs hellre det än nåt jobbigt slagsmål
.

Damjun har varit i Skell och spelat mot Clemens, och jag får lite info från dem och det är oroväckande. Jag säger bara, vad gör barnen? Tur att Joyce styr upp, henne kan man lita på.

Säkert!

Det är så logiskt alla fattar utom du... Att stå på samma scen som Annika Norlin. Vilken scen spelar egentligen ingen roll, inte sammanhanget heller.

Jojan har gjort en lista med hennes lugna favvolåtar, mycket bra. 5 av 5 "F".

Linkan, Tusse och Tina hade bakat bullar innan träningen, dock lite för hög temperatur för jästen. 3 av 5 "F", fin tanke.

SPIC3

Idag följde jag IC:arna till Arkenbibblo på en utställning med dikter och foton. Av någon anledning får jag allt som oftast en liten ångestkänsla av överdrivet pretentiösa människor som försöker uttrycka sin egen ångest eller tankar, men uppskattar och beundrar dem samtidigt. Fast det får inte gå överstyr. Jag funderar om jag ska fixa en egen utställning, tror den skulle göra succé. För övrigt tycker jag om IC:arna och som jag skrev så saknar jag er ibland tom när jag är med er. Det säger en hel del.

-:-:-

Den påminde, sa mycket, stack i näsan, i hjärtat. Ibland tittar jag upp, men det ser inte ut likadant som förut. Vita väggar istället för mörka. Ingen ljuslykta som gick sönder av blåsten en gång. Mjölksyran hittar nästan alltid till vaderna först och smyger sig sen upp genom benen, bålen, ut i fingerspetsarna och fyller till slut hela hjärnan tills alla tankarna försvinner.

Att fortsätta.

Just nu gör jag inte så mycket mer än att träna, sova och äta. Dock är jag inte så missnöjd med det, än så länge. Men det kan nog bli lite träligt i längden, och klart, man hade ju inte klagat om man fått lite pengar för det heller. Skolan är som den är, jag tycker alla lektioner hela tiden blir inställda pga massa olika onödiga saker, tex orienteringsdag för alla 3:or. Tur för mig att jag är 3,5:a, jag har redan gjort bort alla mina friluftsdagar. Det går lite olika rykten om orienteringen förresten och det värsta tror jag är det som säger att många av hockeyspelarna kom i mål efter konståkarna. Shit. Det kommer även från säkra källor.

Idag blev Tina brunögd och Madde tog köris, jättegrattis!

Modohuset

Igår vann jag och Madde pussleken mot Emma, yes! Viktig seger. Maria Lindh kan intyga.

Pappa har fixat internet till datorn, så nu kan jag göra allt som man brukar igen, alltså inte vara inne på fejan. Joyce är och hälsar på i Modohuset och klockan är tio och all tid liksom bara försvinner och ibland funderar jag varför man gör allt egentligen. Hmm, svårt. Fast idag har jag inte gjort nånting iofs, och det känns ju tom ännu mindre givande. Dock gillar jag Risifrutti manna med skogsbär.

Onda barn

Joyce blogg har dött, det känns otroligt sorgligt. Dock hoppas jag att den återuppstår, som Jesus. Det vore fantastiskt.

Nyss har jag, Jolof, Annie och Tusse varit på Skyttis och sprungit intervaller. Eftersom det var dödskallt på morgonen tog jag på mig mina bilskraparvantar, men sen var jag tvungen att ta av mig dem eftersom det blev varmt. När jag hade sprungit klart var mina vantar spårlöst försvunna! Jag var helt säker, som man kan förstå, att det var barnen som stått där innan som gjort bus med mina vantar och tex slängt dem i soporna, så jag letade i alla sopisar. Sen letade jag i omklädningsrummen, tittade på taket OCH tom frågade Putte om han hade sett dem, då kan man förstå hur illa det var. Sen när jag gav upp och for till Joyce hade Jolof tagit med dom hit eftersom hon trodde det var hennes. Vilken fantastisk tur. Annars inget. Joyce föräldrar är på väg ner och jag försöker få en motorvärmarsladd medskickad, för nu är det som sagt istid varje morgon.

Världens värsta ö-råd

Flottaregatan 7

Hej hopp låtsassnopp, som Sanna kunde ha sagt (vad vet jag?), vad det händer saker! VAD HÄNDER!?!?!? kunde nog alla vi ha sagt men jag tror jag väljer att helt enkelt korta ner allt till: oj.

Jag tror att jag lämnat Valla och flyttat till Hörnett, Corner one, bytt till emmanordins lag. Det är egentligen rätt stort när man tänker på det. Eftersom våra husägare lämnat en hel del saker efter sig, bland annat skor och en hel låda med kex, fick jag lov att rensa lite garderober i torsdags. Det gillade inte Joyce för hon ville bara sovasova, men faktiskt tycker jag inte hon ska klaga. Eftersom mina garderober var helt fria från all sorts garderobsinredning, bortsett från hängstänger, drog jag igår med mig Madelän till IKEA Kungens Kurva och köpte två fina Antonius med trådlådor. Förresten så hatar jag IKEA.

I helgen hände även Hilda, hon gjorde comeback för en sekund och vi alla insåg hur mycket vi saknat henne. Hilding är trots allt Hilding.

Brunt hår är det nya svart.

Brea ska fixa Spotify åt mig eftersom jag sumpade min tusen år gamla invite jag fick av pappa. Suck, varför tar man inte tag i saker på en gång? Iaf är Brea en riktig hjälte.

Jag, Begg, Madde, Johanna (numera brunrak och inte guldlock), Carol och Tysk-Linkan var och såg Flickan som leker med elden eftersom vi inte hade nån träning och inte hade annat att göra, till exempel hade inget plugg att göra. Den var rolig, vi skrattade många gånger, särskilt när Begg höll på att kvävas av en Polly. Eller när Lena Endre gjorde en extremt bra skådespelarinsats, Var försiktig, var försiktig.. Michael...

Vi har precis ätit upp vårat kvällsmål, småkorv och mackisar. Vad ska man säga? Oslagbart.

Tacofredag

Ibland skruvar man upp volymen för att man inte vill höra allt prat, det är effektivt, Joyce håller med. Just nu är det tacokväll här hos Joyce Renberg, vi bidrar inte alls jag och Joyce. Vi lyssnar på musik och pratar inte om hockey. Carol, Beggan och Madde är i köket och bidrar, de pratar om hockey, trots att det är förbjudet.

Idag letade jag i hundra mil efter posten här i Ö-vik, utan framgång bör tilläggas. Jag blev så jävla irriterad, men sen mötte jag Joyce och Starlet i backen upp mot Park och då blev jag glad igen, Joyce och Starlet är sunshine.

Småkorv.

Idag ska jag och Millhadja äta småkorv. Småkorv är falukorv som är hackad till småbitar och jättestekt, på gränsen till överstekt. Cilla gillar inte småkorv, hon tänker på magsjuka då. Det gör inte vi, vi tänker på kärlek. Småkorv är kärlek, småkorv är mitt liv.

I helgen var det Ullas cup. Ullas cup är kul.

Ute är det vackert väder, sol och rätt varmt. Jag blir inspirerad att skriva en dikt, kanske om småkorv och sol. Men jag tror inte jag gör det. Igår hade jag min första lektion för denna vecka och denna termin, fysik. Imorrn har jag min andra lektion för veckan, också fysik. Sen har jag även en till lektion, på fredag. Fysik. Jag har tre lektioner i veckan, alla fysik. Gud, detta kommer bli ett hårt år.

Tillbaka till allt

Tillbaka i Sverige igen vilket faktiskt är grymt skönt. Allt är så fint här, särskilt offentliga toaletter. Sen finns det sås till maten också och inte gravy eller ranch, ett stort plus. Kom ner till Ö-vik igår och sitter just nu nere på bibblo på Nola och väntar på att matsalen ska öppna, det känns riktigt bra faktiskt. Var hos syon nyss och fick veta att jag kommer ha tre lektioner i veckan, hehehe. Men om jag känner mig själv rätt kommer det vara alldeles nog, tre lektioner och projektarbete. Tillbaka till laget också, träning igår på Kempis och det mesta var sig likt, förutom att vi hade fått lite nya grejer. Tillbaka hemma i Nanna också, men där var det mycket som inte var sig likt! Det gick att sitta på pallen i hallen, Johanna hade möblerat om i sitt rum, nya munstycken till kökskranen plus ny duschslang, och om inte det var nog så hade Johanna O nya skor. Herregud vad saker förändras.

Iaf, Sverige är bra.

Hehe

Jag kan ärligt inte fatta att det är sista kvällen, att vi snart kommer vara hemma. Eller, typ om två dygn. Vi har tillsammans med Gerdan kommit fram till att det smartaste är att sova så mycket man kan över Atlanten och sen vara vaken från London och hem, och ska man kunna sova måste man vara trött och då är det smartast att vara vaken sent ikväll. Kom vi fram till. Jag och Valle ska ha våran sista natt tillsammans, snyft, hehe.

För övrigt, har jag världens snyggaste bakgrundsbild på mobilen. Emmanordin vet, och Valle. Hehehe... Hehe igen.

Färglös som en tår

Idag är det semifinal mot Kanada. I Kanada. Det sägs att det kommer komma en del folk också, och det tror jag på med tanke på att det var över 6 800 när Kanada mötte USA i torsdags. Hurv. Jag och Valle hade en speciell uppladdning igår, som vi för övrigt tror stenhårt på: vi storgrät i en halvtimme tillsammans medans vi lyssnade på sorgliga låtar. Det började med att jag slog fingret och blev jätteledsen när jag tittade på såret och insåg att jag nån gång kommer att dö, och att mitt finger tillsammans med resten av mig då kommer att ruttna, och det kändes jävligt tråkigt. Jag tror inte det är så konstigt att det blir lite mycket känslor när man är borta så här länge och allt blir galetgalet intensivt. Lättnad.

Nu när jag tänkte på matchen vart jag lite nervös, måste nog spela tiles ett tag.

-:-:-

Usch!!!

-:-:-

Dagens såg, signerat Carol-Carol:
- Haha, ja alltså det är faktiskt synd om hon. Det är helt sjukt att hon inte fattar att hon inte kan någonting

Kiss cam<3

Igår på våran day off var vi på en tour runt Vancouver för att få se lite andra saker än hotellet och hallen. Först for vi och kollade OS-byn, den var inte klar. Men den var fin. Sen for vi till UBC där alla matcher förutom semi och final kommer att spelas under OS. Den lilla hallen hade gul-blåa stolar, helt klart ett plus. Efter det for vi till Stanley Park och kikade lite. Där hade de bland annat totempålar (som jag inte fattade om de var gamla och autentiska, men jag antar det för annars vore det ju inte så mycket att stoltsera med), 350 år gamla cedars och massa raccoons. Nice. Dock blev det efter ett tag lite tröttsamt att lyssna på vår chaufför Phil och hans oändliga prat, ett litetlitet oplus. Han berättade dock lite intressanta saker om Vancouver, tex att det finns 227 Starbucks i stan.

Tidigare idag spelade vi mot Finland och vann med 3-1, ett stort plus! Efter matchen visade det sig att Phil faktiskt hade talat sanning när han yrade om att Twilight-folket bodde på vårat hotell under inspelningarna, en autografjägare utanför hallen hade tydligen fångat dem på bild när de väntat utanför, just det, vårat hotell. Frida Neva och Emma E dog en smula när de hörde det, men sen dog de ännu mer när de berättade i receptionen att de lämnat hotellet redan. Deras vistelse förklarar alla limmosar som farit runt här på framsidan medans vi varit här.

Imorgon är det eftermiddagen off igen, då kanske man tom har tid att skypa hem.

.

Längtar, lite.

Joyciboys

Idag spelade vi match, igar ocksa.

Annars: tack ska Joyce ha, som raddade mig nar bovard Annika ringde mitt i natten och behovde nycklarna till mitt gamla rum, och tack ska hon aven ha som tar hand om min post. Manga stjarnor i kanten!


Joyce far 5 av 5 "F". For att hedra henne ska jag ga upp till mitt rum och lyssna pa Jag ar en vampyr.

-:-:-

Aah nu langtar jag galet.

- Exotisch, det betyder bra på tyska.

Idag hade vi första träningen här i Vancouver, i Canucks hemmaarena General Motors Place. Rätt fin hall om man säger så. När man kom ut på isen var känslan nästan som att stå på en scen, värsta upplyst och reklamen på isen var nästan i bländande klara färger.

Imorgon är första matchen, mot Kanada. Sjukt att turneringen börjar imorgon egentligen, samtidigt som det känns som det var en evighet sen vi provade OS-kollektionen på Arlanda Hotellby så känns det också som allt har gått så snabbt. Särskilt Kelownatiden bara sprang förbi.

Annars har vi inte gjort så mycket mer idag. Ätit har vi gjort, iofs. Och bytt filmer med varandra. Jag bytte till mig Sunes sommar, så nu ska jag lägga mig i sängen och kolla den. Jag säger bara, hehehehe...

-:-:-

Jag och världens bästa emmanordin!

Vancouver

Imorse lämnade vi vårt älskade hem i Kelowna och satte oss på bussen till Vancouver. Det tog några timmar och inte kändes det kortare när vi märkte att vi fått en busschaufför som är sämre på köra än Tage (inget ont om Tage eg, men han är faktiskt en rent bedrövlig chaufför...). Han gasade tills vi var ungefär en meter bakom framförvarande bil varpå han tvärbromsade. Eco driving var nog inte hans grej, men han hade fan tagit OS-guld i hur-man-snabbast-får-en-hel-buss-på-40-pers-att-bli-åksjuk.

När vi kom fram till Vancouver gick jag, Annie, Mille och Emma en sväng och kollade de närmaste gatorna runt hotellet. Faktiskt är det lite skrämmande att se hur många uteliggare o.d. som finns här och som folk bara går förbi. Men jag antar att man blir så, avtrubbad. Stämningen höjdes dock 1000 snäpp när vi gick över vägen och Mille blev blåbärsbajsade på av en fågel som flög över oss, hahahaha.

Här i Vancouver är jag tillbaka med min gamla kära roomie Valle, aka Wally. Vi bor på 11:e våningen på ett hotell man kan säga har rätt nice utsikt.. Det känns askalasbra, även om jag måste medge att jag saknar min gamla Kelownafamlilj. Och jo! En av våra lagvärdar här är från Pite och har världens skönaste hemmadialekt så då kom det faktiskt en släng av hemlängtan smygandes. Tänk Björkman/Empan/Lulle...

Det sägs att det hänt en hel hemma, jag tror jag gör bäst i att inte kommentera.

Btw ska Carol-Carol under 13.

East side Mario's

Världens längsta dag ever tror jag. Vi började med att hälsa på borgmästaren vid niotiden imorse där tog vi lite bilder och socialiserade oss. Nice. Efter det stekte vi vid poolen eftersom det var day off idag, och det kan jag tala om att det var riktigt påpassligt med tanke på hur slut man började bli i kroppen efter alla pass. Pust. Det var lite dis framför solen men jag lyckades bränna mig lite på, hör och häpna, magen och innerlåren (!!!).

Efter allt stekande for jag, Mille, Emma och Jossan till mallet och kollade lite, sen gick vi en rask (ja jag har aldrig varit med om nån som går så snabbt som EmmaNordin...) promenad till Mario's där vi käkade pasta och stekte på en servitris, haha. Vi tänkte först skämta lite med henne, men sen kom vi på att hon var jätteduktig på service och värsta trevlig (hon kallade Mille för hun, det är väl ett tecken om nåt!) så när vi skulle ge henne dricks fiskade vi fram alla mynt vi kunde hitta, vilket inte var så få, och gav det till henne i den där betalmappen tillsammans med en svensk krona och ett brev där vi förklarade att det var en lyckoamulett. Hon blev fruktansvärt lycklig såg vi genom fönsterrutan. Kimber...

Dagens i-landsproblem:

-Det är för varmt i poolen...!

-:-:-

Idag hände en fantastisk sak på hemmaplan, Joyce klarade nämligen körkortet! Mycket imponerande, jag är väldigt stolt. Grattis! Nu blir det road trips med Det luktar bajs för hela slanten.

Soak up the sun

Pust, jag stängde precis ner facebook. Det känns som en bedrift varje gång jag loggar in. Det handlar om att ta sig i genom, inte ge vika, men att vara smart. Snart kvitterar jag. Apropå massa sånt att inte ge sig har jag idag läst klart Gömda. Till slut blev det för många som sa att jag skulle läsa den, och när jag skulle handla böcker på Arlanda blev jag närmast tvingad av Erika att köpa den, sen om det berodde på att det var ett snabbt beslut när jag stod och velade för länge bland hyllorna låter jag bara osagt. Boken var ändå spännande, och sen finns det nåt med alla de där sann-historia-böckerna/-filmerna som gör att det inte är okej att tycka att de är dåliga eftersom de handlar om hemska eller viktiga saker. För om jag ska vara helt ärlig är Liza Marklund rätt crappy på att skriva, rent språkligt. Men den var fängslande faktiskt. Jag läste den på ett par tre dagar och sist det hände kan jag inte ens påminna mig om. Joss hade varit stolt.

Gömda får 2,5 av 5 "F".

Idag har vi haft två ispass och benfys, man börjar bli rätt mör i kroppen nu faktiskt. På kvällen hade vi middag uppe hos ruttisarna på 466, bring your own food-middag. Det var trevligt. Efteråt satt vi alla bara och pratade lite och berättade om roliga saker som hänt under perioden vi varit här, folk som pratat i sömnen, missing bikini-historier och annat. Jag fick en snurrig-i-skallen-upplevelse där uppe på takterassen i eftermiddagssolen, upplevnjutandas.

Dagens i-landsproblem:
-Hissarna på det här stället är så jävla seeega..

-:-:-

Snyggt Joyci, jag visste väl att du var en naturare! 63 av 65, jag är grymt stolt. Dock betyder det att man lagt ner lite för mycket tid, man behöver faktiskt bara ha 52 rätt för att bli godkänd...

Snuggles 3000

Nu börjar det vara ett par stycken som är sjuka/skadade här hos oss, idag var vi just över tre femmor på ispassen. Men vi kör på. Idag sköt vi i plexit, Emma sköt ett direktskott och Kim styrde det i huvudhöjd så jag var tvungen att slänga mig ner på isen för att rädda mitt liv. Hon gjorde det säkerligen med flit. En annan sak är att Mille börjat klaga på "min lukt", jag glider tydligen runt och luktar hallon/smultron. Det tycker jag inte egentligen är så mycket att klaga för eftersom det finns betydligt värre odörer, men det stört tydligen henne. Jag ber om ursäkt. Hehe, nej men vi kom på att det måste vara våra underbara Snuggles-dukar som doftar så fantastiskt och jag kan då lova att det blir att ta med sig några såna hem. Mmm...

Annars inte så mycket, tidig morgon imorgon, och ja jag vet vad som händer om någon timme, ville bara passa på att önska lycka till!

Dagens i-landsproblem:
-Guud vad jag hatar när isen smälter i colan och det sista i glaset smakar blask...

Brunk 3000

Ja jag är en brunkare, en stolt sådan. Idag på träningsmatchen fick jag min första utvisning, och inte bara en utan två. Först body checking som är en bra brunkutvisning, sen tripping som inte är så speciellt bra eftersom alla vet att tripping betyder att man hamnat på efterkälken. Hmm. Men men, jag gjorde även en jävligt snygg tekning (HAHA).

Idag är vi alla iaf fett stekta efter vår välbehövda day off i solen efter många svettiga träningstimmar. Vi passade på att steka lite uppe på takpoolen, hyra trampbåtar och steka lite till.

Hela familjen samlad på ballisen för middag i eftermiddagssolen

Emma och Tusse steker runt på kanalerna

Dagens i-landsproblem:

-Ååh, det är så irriterande att bli väckt av städerskorna varenda morgon, lär dom sig aldrig att folk sover klockan åtta?

-:-:-

Idag (igår svensk tid) fyller Malin (aka min kompis Malin) 19 år, det hurrar jag för! Hipp hipp, hurra hurra hurra hurra!

Det är ju som bara nåt ljus

Kommer just in från balkongen där jag, Emma och Mille (apropå Mille bör det nämnas att hon hade sönder min hockeybrallor idag, på ett väldigt onödigt sätt) suttit och tittat på blixtar. Det blev nämligen oväder här på kvällen, och inte så lite heller. Dock kom det aldrig riktigt ovanför oss, men ändå. Det var nog tur också, iofs. Hur som helst var det riktigt ordentliga blixtar där ett tag, lätt de fetaste jag sett. Jag kunde så klart inte låta bli att tänka på mami som alltid vill ut och åka bil när det åskar, det här hade hon tyckt hade varit spännande. Oj, vad mysigt det lät.

Imorgon har vi day off och det ska bli riktigt nice, om inte till och med awsome. Det fanns massa olika aktiviteter att välja på men vi tänkte bara spela lite tennis och sen gå ner på stranden och se om man kan få lite färg på kroppen. Ryktet säger att det inte riktigt är sånt väder hemma. Synd ändå. Annat som händer hemma är så klart det faktum att Notas tog DM-guld (även på herrsidan...), vilket är något som jag tycker är bra. Jag tror Joyce också tycker det är bra. De leder dessutom div. 2, någon pinne före Själevad som de möter i seriefinalen här de kommande dagarna. Grymt, hade varit riktigt kul att hänga på Tunavallen och se den matchen.

-:-:-

Joyce, klart jag har koll! Det är därför jag tänkte på det som mest. Klart jag hejar på dig, jag skickar Det luktar bajs-energi när det är dags!

Förra veckans, signerat Tusse T:
-Det där brödet såg gott ut..
-Vill du smaka?
-Näääe!

Schteek

Igår på kvällen tog jag och Frida en liten prommis i kvällsvärmen, skönt. När vi gått ett varv runt hotellet och kollat in kanalerna lite hittade vi världens mysigast utebioföreställning. Galet. I en backe i kolsvarta mörkret satt massa folk på gräset och tittade på film på storbildstv under stjärnhimlen. Snacka om date det. Nu på förmiddagen har vi varit lediga och bara legat vid poolen och stekt, galet det med. Mycket är galet, tex kylan inne på Safeway (mataffären där vi handlar frukost och middag), hur orena sockarna blir när vi tvättat här i vårt lilla hushåll och hur gott våra torktumlartvättlappar Snuggles luktar. Mmm...

-:-:-

...bor du kvar i samma tvåa?
Vad jobbar du med?
Hon bubblade av frågor, jag svarade...

Maddi jag lever! Hur går det för dig där hemma med allt? Vi borde kanske prata lite, men som alla vet undviker jag fejjan så mycket det bara går.

-:-:-

Drömmar.

Pust

Aaahh... Jag så trött att jag knappt vet vad jag heter, kanske Monkan på riktigt? Vet inte, får se imorrn på morgonen om jag kommer ihåg. Idag har vi haft världsrekordfullspäckat schema, power skating hela dagen, åkt mellan hallen och hotellet en massa gånger, fysat och hunnit med att vara i den galna värmen som är här. Sjukt säger jag bara, 31 grader vid halv sju-tiden på kvällen. Pust, svett och pust. Och SVETT. Absolut torr är min bästa vän just nu.

Hoppas alla har det bra där hemma, saknar er lite. Mest av allt undrar jag hur det går för Joyce med köris, tycker det är lite dåligt med uppdateringar nu, erhm...

Nu ska jag nog sova lite här i min queen size bed, mohahaha. Det är stekigt att leva i lyxboende för ett tag. Gn.

1557 m.ö.h.

Imorse lämnade vi Calgary och satte oss i bussen mot Kelowna. Efter några mil kom vi till Rocky Mountains, och jag kan inte säga annat än att det är den sjukaste, vackraste och mest uppslukande naturupplevelse jag nånsin haft. Slingrande vägar, klargrönt vatten, spetsiga berg och gröna skogar. Sväva på moln. Tyvärr är nätet på vårat nya hotell sjukt segt, så det går inte att lägga upp så många bilder, men det kommer allt eftersom.

.

Modotjejer vid Timpas i Canmore, AB

Galet..

Paparazzi-Emma fotar blommor

Efter sisådär en hel dag i bussen och en massa stopp efter vägen kom vi äntligen fram till Kelowna och vi bor på ett sjukt hotell, KJL! Herre, jag får lägga upp mer när jag hittar min batteriladdare för nu börjar det blinka väldigt rött här. Men herre säger jag bara.

but I hear bombs fall

På vilan kan man ligga och damma av gamla låtar. Det känns oftast bra. Ibland hittar man såna som man blir lite tårögd av, för att de påminner om nånting gammalt eller bara för att de är allmänt fina.

Sam, as in Samantha Marble House It's personal Hope there's someone Parliament square

Några.

Yeswoman

Inspirerad av Yesman ska jag säga ja till mer saker. Vill du putsa mina skor? Jaa!

Match idag, axeln är kry och resten av kroppen finns också. Benen! Tidigare idag när vi skulle köra fotbollstennis hittade jag en mystisk trälucka mitt på gräset, så jag tänkte att jag lyfter på locket. Smart var det inte, för ur den kom en ilsken geting ut och stack mig på vaden. Så nu sticker det lite där faktiskt. Rätt så otur egentligen, men iofs korkad grej att göra. Hm, tur iaf att man inte är allergisk. Fotbollstennisen då? Jasi, det blev väl aldrig egentligen nån match, jag och Emma närmast utklassade Emma E och Britta-Elin. Men de gjorde ett tappert försök iaf, all cred till dem för det.

Det har kommit till min kännedom att det finns en riktig dagens-wannabe (inga namn nämnda dock...), men ja. Försöka kan man ju, de bästa "dagens" finns bara här...

Dagens, signerat Jim Carrey:
Reed buuuuull

507

Idag funderar jag vad som hänt med alla där hemma, har inte hört ett ljud från nån på forever. Joyce till exempel, vad gör du ens? Har ju sett Russian Goalie (så klart), men sen dess har det varit oroväckande tyst. Kom just på att hon ju faktiskt håller på med massa körisar som bäst nu, hoppas hon inte kört av vägen bara.. Det skulle ju kunna vara en förklaring till varför man inte hört nåt, men den är nog inte så trolig.

Nu kom Emma precis, vi ska spela chicke hade vi tänkt, här nere på Milles och Fridas rum. Det är här det händer nämligen. Nej men, min roomie Valle är lite sjuk så jag har flyttat upp till ett eget rum. Kul. Men hon blir nog bra snart, hoppas jag.

Jasi, detta var närmast ett twitterinlägg, rätt tråkigt. Men, ett livstecken om inte annat. Pip, skulle man kunna sammanfatta hela inlägget till.

Bil.