Ägg, socker, mjöl...

Att skiljas är litegrann att dö. Det är så sant fast ändå inte riktigt. Att skiljas från den som format en under en ganska lång tid är svårt, särskilt att skiljas från sin första form. Ungefär som en kaka, det är inte lätt för en smet att bli av med sin form. Utan sin form blir man inte riktigt sig själv. Eller också för en hjärtepepparkaka att passa i en grispepparkakeform. Det är inte heller lätt, särskilt inte om den redan är gräddad. Men det är lite en annan sak, som man kommer till sen.

Just nu känner jag mig som en smet, en sockerkakssmet. Grå och färglös. Jag vet inte riktigt åt vilket håll smeten, jag, rinner heller.

Sant är att jag på nätterna drömmer att jag blir mobbad av killarna i klassen, och om dina ögon. Sen vaknar jag av ångesten, det är då jag känner att jag inte kan andas. Så utrycker sig stressen, en desperat vilja att gäspa och fylla lungorna ordentligt. En känsla som en dröm för med sig kan verkligen gnaga på en hela dagen.

Fällman, ta tre djupa. Kajsa är bra.

En liten bit om mig

Jag tänker undermedvetet "om några år", men det är inte nu. Sen finns inte, man kan inte tänka så. Jag har inget tålamod, det vill jag ha. Jag vill kunna släppa och inte vänta, inte sitta och tänka. Leva kan det kallas, men det är svårt.

Inte för att jag är död.

Nä jag vet inte vad jag gör eg. Jag vill inte alls släppa, det är därför det är så fruktansvärt svårt. Jag vill följa med, jag vill inte bli kvar och falla ner.

Jag saknar filmsmaken, musiksmaken. Det kryper i min kropp samtidigt som det sticker i mitt hjärta, som är fyllt men inte fullt.

Dammsuga, dubbeldaim

Räkan

Kom just på att jag och Kaj gör kräftan och inget annat. Illa.

"Fällman, det är fyrkanter"

Visste ni att Göran är från Värmland och har fula kallingar, yes box.

Visste ni även att "Trygga räkan ingen vara", hahaha! Räkor är trygga, särskilt när dom görs i Kajs säng, höhö. Ikväll ska jag och Kaj visa räkan för Madski, hon kommer tycka den är KING! Ungefär som vi tycker Görans kallingar är KING!

Madski hälsar att Eva är cirka 50 och roooolig och jättekort. Lugn på norska. Heja Marte!

Lunkan hälsar, men inte till Eva. Sanna säger att hon hälsar för att hon är så himla snygg, frågan är vem som är snygg, Eva eller hon?

Kyss mig, kyss mig säger Charlie Boy. Sen oh ja, oh ja.

"Leta bredvid något grått och tråkigt!"

Pga lite olika orsaker blev our stay in Umeå lite längre än planerat, så när vi kom hem var Castro pissed kjl. Fast efter att han idag fått träffa Kaj, Paj och mini-Paj Annelie blev han mycket gladare, särskilt när Kaj visade att hon faktiskt gillar katter eg, i själen så att säga. Ungefär som vi alla vet att hon är en junis i själen, haha.

I Umeå var det trevligt, tills det inte var så trevligt längre. Men ni som vet vad som inte var trevligt vet det och resten kan ju fråga om ni verkligen måste veta, för jag väljer att bara skriva om det trevliga.

Min 8-åriga kusin Emilia är väldigt, väldigt söt. Ännu sötare har hon blivit sen hon fick en lillingsyster, Felicia (som sägs vara jättelik mig), hon är inte längre sådär bortskämd som små ensambarn tenderar att bli. Men det är ju iofs aldrig barnens eget fel. Knappt heller ens föräldrarnas fel eftersom de inte direkt gör det med flit, antar att det bara liksom blir.
Iaf berättade hon om sin privatskola i Dominikanska Republiken och om hur deras skoluniformer såg ut och att de hade olika och att på vissa dagar fick man ha "yellow, purple och green", uppstyrt alltså. Sen berättade hon även en lång historia om att man var tvungen att komma i tid innan de stängde dörrarna för annars var man tvungen att gå till nån expedition och få nåt speciellt passerkort, och om man kommit för sent och vart tvungen att hämta sånna "slips" för många gånger fick man sitta hos rektorn en lunch. HERRE säger jag! Jag hade ju inte fått käka lunch annat än med rektorn så mycket som jag kommer för sent. Det svenska förslappade skolsystemet passar nog ändå mig rätt bra.

Jag tänker på dig med, vill ha dig och dina ord närmare mig. De hjälper. Men de duger genom en telefonlur också, bara de finns där. Jag vill att de alltid ska finnas där, att du alltid ska finnas där. Det måste du.

Idag: Joyce!
Imorrn: Ema/Skell
Onsdag: Madski!

Nu: trött

Städnazisten

Idag blev jag less på mitt skrivbord. Så jag tog bort det från mitt rum. Kom på att jag liksom bara använde det som lagringsutrymme för diverse skolpapper och annat gorm, och att när jag ska plugga så är det ändå alltid överfyllt med skräp, vilket gör att jag sätter mig i köket.

Men, nog om det. Jag har fått ett nytt smeknamn av min familj - Städnazisten. Det känns ju ganska bra att kallas, vem vill inte vara det? Städade sju (!!!) timmar idag, sen vart jag less och tittade på tv. Har kört in våran gamla tv, som är lite större, i mitt rum, så nu ser man faktiskt pucken när man kollar på hockey!

Scrubs blir bara bättre och bättre för varje avsnitt jag ser, haha säger jag bara. Och, bäst är det när man ser med bror, som jag gör nu. Kvalitetstid kallas det.

Idag: nymöblering

Ikväll: har tuggat på ett Legodäck, haha, precis som när man var liten och sugen på lakrits.

Imorrn: Umeå, träffa farmor och långväga farbror och kusin från Dom. Rep.

Lovet: L1 och L2 reunited, finally!

FajIdolPaj

Fick en mycket het bild från Kanada på oss norrbottningar!

Cred till Terho.

(märk väl Hannas harliga mysPerssonansiktsuttryck)

Förtydligande av äckligheten i "kaka"

Alltså så här är det: Ordet "kaka" i sig är i grunden ett äckligt ord, men dessutom spelar det självklart väldigt stor roll vilken sorts kaka det handlar om: moderkaka, leverkaka, lårkaka, sandkaka och bajskaka, om du så vill, är äckliga ord och äckliga kakor. Ord som sockerkaka, morotskaka och chokladkaka går bra, iom att de allihopa är väldigt goda kakor. Men fortfarande, kaka är bara ett äckligt ord på nåt sätt!

En liten lista:

Detta är en "dessutom idag", en liten lista bara för att jag kände för det:

Saker som får mig att få ont i hälsenorna och tänka att de ska gå av om jag ställer mig upp alternativt fortsätter att befinna mig i stående tillstånd:

• Ord som innehåller "kaka"
• Piercing i simhuden mellan tummen och pekfingret
• Paper cut mellan tårna
• Senorna i knävecken
• Trycka tillbaka tänder som är utslagna
• Tänka på nån av mina stukningar av foten, uuh
• Tänka att det känns som hälsenorna ska gå av när jag tänker på vissa äckliga saker utan att eg tänka på äckliga saker. Alltså även trasiga hälsenor

Emp Nordin

Nu längtar jag bara till sommaren, till barmarksträning och inspiration, till sol och stek. Under sommaren blir man fit, eller iaf mindre ofit. Sen ju längre säsongen lider desto plufsigare känner man sig. Gud vet när jag sist gjorde hopprogram. Innan stukningen tror jag.

Idag funderar jag på varför HV har så fula hjälmar och varför Per Hållberg har en sån vidrig siffra på sin tröja. Den är grymt överdimensionerad och helt enkelt skitful.

Vill gratta Emp Nordin som ska på VM i Kina i april, jävligt hett och mycket välförtjänt! Fast vem vet, kanske att Lule går före Kina? Det är ju trots allt nåt visst med oss lulebor...