En tyst på tre

Idag efter träningen hoppade jag på tåget till Uppsala för att träffa mamma, pappa och bror. Väldigt mysigt, eller som det skulle ha stått i ÖA, my sigt. Först var vi ett tag hemma hos bror och fixade ihop lite saker dom hade köpt på IKEA, tex gardiner och smålådor. Pappa strejkade eftersom han tyckte att IKEA är ett straff, så han pillade med Oscars dator istället. Själv skruvade jag i en låda, ifall nån undrade. Jag kan hålla med om att IKEA är ett straff, Madde vet också. Man hittar ingenting, det är folk överallt, plus att man blir otroligt ful på bilder som tas medans man är där och shoppar. Återigen, Madde vet.

Efter middagen skjutsade mami och papi hem mig till hotellet i deras hyrbil, värsta BMW:n. Jag börjar bli orolig för att papi har blivit en stekare, förra helgen hade han nämligen hyrt en annan BMW som han stekte runt i. Oroväckande.

-:-:-

Ibland tänker jag att allt borde vara som förut, Vallaförut. Det hade varit nåt, på ett sätt. Men eftersom det aldrig blir som förut med nånting kan man lika gärna ha det mesta annorlunda, och då kan man lika gärna bli mörkhårig. Eller klippa av sig dreadsen.