Igår var vi och såg en film med klassen på Folkan här i Ö-vik, Into the Wild, baserad på Christopher McCandless livsöde.
Det är skillnad på filmer och filmer. Jag vet inte om den medans jag såg den påverkade mig så mycket som jag nu en kväll senare kommit på att den måste ha gjort. Att släppa allt, lämna allt. Leva av det som naturen erbjuder dig, att inte vara beroende av samhällets alla tekniska prylar eller pengar, att klippa sitt social security card och leva tillsammans med björnarna i Alaska. En så stark vilja, och ett så tragiskt men vackert slut.
Att han skulle ha dött leendes är säkert en av filmproducenter konstruerad sanning, men något måste han iaf ha kommit till insikt med under sina fyra månader i vildmarkens tysnad.
Happiness is only real when shared
Plus för musiken, minus för speltiden på två och en halv timme.
3,5-4 av 5 "F" (beroende av sinnesstämning)
6 kommentarer:
Fällman! Du måste höra av dig någon gång så man får uppdatera dig med allt som händer här uppe :)
Vi fick också se Into the Wild, på religionen. Jag tyckte jättemycket om den filmen. Direkt efteråt ville jag flytta till nån liten fjällstuga, men nu har jag nöjt mig med att bo i en skogsstuga i sommar i stället. :P
Slutet var inte konstruerat. Han dog på riktigt och några älgjägare hittade hans dagbok i efterhand. Det sa vår lärare iaf...
Halloj, hoppas allt är bra med dej. Vi saknar dej ju! Tell me, när besöker du Luleå nästa gång? :)
Joss: Jo, men jag menade att han dog leendes:)
Emma: Saknar er med, sjukt mycket! Jag kommer hem till jul och är väl hemma fram till nyår, vi måste göra nåt!!!
Men jag far till småland på juldagen och är där över nyår.. men om du kommer hem nån dag före julafton??
jajemensan, jag kommer hem antingen 20e eller 21a:)
Skicka en kommentar