Friluftsdag. Det bästa alternativet kändes som aktivitet med mentor. Yes pulkåkning med Gunnar! Nej men, skämt åsido. Vi gick (åkte bil) till Gültza (från Hälsans, ungefär en halv kilometer) och grillade korv och pinnbröd.På plats började vi göra i ordning och brände några korvskivor. Efter ungefär en minut dyker två hela dagisgrupper med kids i Flexbertvästar upp. Otroligt söta. När både vi och dom fikat bryter snöbollskrig ut, herregud, det var hårt. Självklart blev det killarna mot tjejerna, och en massa 5-åriga smågrabbar bombade oss med snö.
Det var skitkul att hänga med dagisbarnen på Gültza, nästan som att vara liten igen. Man hade så roligt då, gjorde en massa saker och lekte på rymmen, ritade, byggde kartonghus. Man skapade och använde fantasin. Nu vet jag inte hur längesen det var man faktiskt gjorde nånting som gav ett konkret resultat, nånting som går att ta på och som inte är typ en biologirapport. Tror det var för några somrar sen när jag snickrade ihop min skjutramp. Fast det är just det där med att det ska gå att använda. Man orkar inte göra nånting bara för att göra, ska man bygga nåt ska det gå att använda och vara nödvändigt. Typ en IKEA-hylla. Skittråkigt eg.
Ta min och Emils "Koktawallasauce-me-mint-sauce", som vi gjorde i trean, som exempel. Gick ut på att man tog lite av ungefär allt som finns i ett kök (daimglass, hampadressing, fil, mjöl, you name it!), blandade ihop det i en skål, luktade på det, grisade, garvade ihjäl sig och slängde det. Fanns absolut ingen mening med det, men kul var det.
Ska försöka söka mig tillbaka till det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar